...
När jag ändå är inne på detta är det naturligt ta lite om
flockmentaliteten och osjälvständigheten hos människor, som är
förutsättningar för att nåt sånt kan ske.
I en intervju frågar Frank Zappa intervjuaren, som tydligen getts lite
speciell förhandsinfo om honom, om hon tror allt hon läster i tidningen
och ser på TV. Och om hon tror på allt hennes vänner talar om.
Om det finns en "övergripande konsensus" om nåt eller nån kommer troligen
de flera blint sluta upp, sedan gruppgemenskapen är viktigare än nåt
annat. Man vill inte krocka, och det är mest bekvämt och riskfritt att
okritiskt tro det man hör, underordna sig, inordna sig och tycka och
handla enligt konsensusen.
För ett par dar sen såg jag på tysk TV en filmregissör som hade gjort en
film om "Das radikale Bösse". – Ondskan. Han beskrev ett experiment där en
grupp människor fanns i ett rum. På ett papper fanns dragna tre linjer med
skild längd, och bredvid en fjärde linje med samma längd som en av de tre.
En person leds in till gruppen, som gemensamt påstår att en av de tre
linjerna är den som är lika lång som den fjärde – fast det är uppenbart
fel linje. Jag tror det var över 70 % (majoriteten i varje fall) som
valde att ansluta sig och godta det uppenbart felaktiga påståendet.
I anslutning till detta vill jag skriva kort om experimentet The Third
Wave, som gjordes i Kalifornien i slutet av 60-talet. Jag såg om
TV-dokumentären om experimentet för ett tag sen. Såhär beskrivs det på
Wikipedia:
"The Third Wave var ett socialpsykologiskt experiment med syfte att
demonstrera hur en fascistisk rörelse kan uppstå. Experimentet utfördes
under en vecka i april 1967 på Cubberley High School i Palo Alto i
Kalifornien av historieläraren Ron Jones sedan han inte kunnat förklara
hur nazirörelsen kunde uppstå i 1930-talets Tyskland. Experimentet ligger
till grund för TV-specialen The Wave (1981), boken The Wave
(1988) samt den tyska filmen Die Welle (2008)."
Historieläraren var karismatisk och väldigt omtyckt. Han hade en bakgrund
inom teater, vilket han använde då han beslöt sig göra experimentet. Han
gav eleverna frihet och ovanligt stimulerande, engagerande och bra
undervisning. (Jag tar detta efter minnet nu.) Han lät eleverna få veta om
att det nu plötsligt var frågan om ett experiment, vilket inte hindrade
dom från att "åka med hela vägen". De som fått vara med uttryckte oändlig
tacksamhet då dokumentären gjordes -81. – Att de fått denna insyn i nåt så
viktigt.
Plötsligt var det inte den "fria stilen" som gällde utan disciplin. Alla
möjliga kväsande regler. Jag tar det från Wikipedia ändå:
"Experimentets förlopp På experimentets första dag började Jones
disciplinera eleverna. De fick endast tilltala honom med "Mr. Jones", de
fick lära sig korrekt hållning, att räcka upp handen och resa sig upp vid
frågor, att hålla sig till tre ord eller färre och att effektivt och under
tystnad ta sig in i klassrummet. Han hade skapat disciplin och
effektivitet och givit sig själv auktoritet. "Mr. Jones" kunde här med
auktoritet intala eleverna att demokrati främjade individualism, något som
var en nackdel då gruppen var mycket starkare. Demokratin skulle därför
motarbetas. Han skapade mottot "Strength through discipline, strength
through community, strength through action, strength through pride".
Den tidigare namnlösa gruppen fick under dag två namnet "The Third Wave".
En hälsning, förvillande lik Hitlerhälsningen, introducerades.
Gruppmedlemmarna blev ombedda att hälsa på varandra med denna hälsning,
även utanför klassrummet. Eleverna följde blint.
Den tredje dagen hade antalet elever i klassen vuxit från 30 till 43
personer. Man blev tilldelad ett medlemskort och var och en fick specifika
uppgifter, vilket var allt ifrån att designa the Third Wave-logotypen till
att hålla icke-medlemmar ute från klassrummet. Efter dagens slut hade
rörelsen mer än 200 medlemmar. Jones förvånades själv över detta och inte
minst att elever kom fram till honom och skvallrade på andra
gruppmedlemmar som inte följt reglerna.
På experimentets fjärde dag, "strength through action"-dagen, bestämde Ron
Jones sig för att avbryta experimentet. Entusiasmen för Third Wave hade
antagit alltför stora proportioner och Jones kunde inte längre kontrollera
det. Han lockade eleverna till en samlingslokal där han senare berättade
för dem att de hade alla deltagit i ett experiment om fascism och att de
hade skapat samma känsla av överlägsenhet som hade skapats i Nazityskland
över 30 år tidigare."
En enda elev (tjej) ville från början inte delta. Hon upplevde det som
ett svek från läraren hon tyckt om och jobbade aktivt emot. På biblioteket
talade en bibliotekarie om hur det påminde om nazismen. Långt senare var
det en tjej, som kom från tysk familj, som hoppade av, och tack
vare hennes avhopp kunde en tredje hoppa av. Annars var det full
tillsluttning och värvning av medlemmar utanför skolan.
[Uteslutet stycke.]
I anslutning till det har jag gjort en notat av nåt
Kerstin Ekman sa i slutet ett program på Kunskapskanalen.
Temat var berättandet, och om hur det alltid kom finnas hos
människan.
Kerstin påpekade den dåliga/farliga sidan. Jag uppfattade
inte riktigt, men det var nåt om hur det skapats berättelser
(sagor) mellan (för?) barn, med rena lögner, under
Bosnienkriget. Som de sa kan man med berättelser också
"trumma fram en hets" (som med mig…), med medlöperi – en
pöbel.