Stycke ur Track A-dagbok 4 Hets och förföljelse.

Innehållspunkten Hur alla mina kontakter slutat. Brutala feltolkningar. Roberts tankar och sånt jag skrivit.
(Det är inte hela stycket.)

...
Brutaliteten blir bara för grotesk: Jag har Asperger OCH kronisk utmattningssyndrom (diagnostiserat 2006), och tvingas åka runt som ett sånt ekipage OCH PSYKAS VANVETTIGT (förde alla VET att: Han är låtsashandikappad. En slusk som suger på samhället... De groteska bilderna av mig som psykiatrin uppmålat (och det är MYCKET GROVA LÖGNER) har i själva verket levt vidare. Jag gäller som varande all möjlig skit som jag aldrig varit.

[Uteslutet stycke.]

...
Sedan man inte får rätt bild av Robert och min relation bidrar det också till bilden av mig.

Jag har tänkt om jag skall renskriva en video som heter "När ruta ett är fel (Osedd)".
Alla mina relationer kraschar av samma skäl, nämligen förde den andre hoppar till någon felaktig slutsats om mig eller min situation, som blir för brutalt orättvis.
Overkligt. Och detta gäller verkligen ALLA. Undantaget Robert har INGEN inte föredragit att "se mig" som skit jag inte är.
Man har inte trott min fotskada (och andra skador). Man vill generellt inte tro mina ord. Man trycker på mig overkliga skitstämplar enligt stereotyper som, i mitt fall, överhuvudtaget inte har med verkligheten att göra. Så det blir en för brutal krock mellan den jag är, och vad min situation verkligen är, och det den andre i stället tolkar in och TRYCKER PÅ MIG. Och just förde jag har autism är det busenkelt att trycka på mig precis vad man än önskar. Och alla vill ju HA RÄTT (det är viktigare än nånting annat), och med mig kan alla busenkelt få det. Sedan jag inte kan svara för mig. (Tenderar att svara ha och ja hur som helst.) Man uttrycker med insinuationer eller indirekt vanligen. Ofta förstår jag först i efterhand. Men det fanns t.ex. tallösa situationer med f.d. konstnärsvän T, från då vi bodde i mitt hus i Ransäter, då han tolkade overklig skit, och jag inte var i stånd att korrigera, fastän jag märkte hur han misstolkade. Nu håller
[person] på och vill gräva efter skit i varje möte. Och när det är det man är ute efter - förde det är det omgivningen vill att du skall fiska fram åt dom (...) - så kommer man ju alltid att lyckas. Definitivt i förhållande till en undfallande, timid autistisk individ - som "låter sig valsas över" - och har gjort så kontinuerligt sedan 1987...





©Torger Berstad | www.lanterna.nu