16:31 Nej, det sorgliga är att hetsen är så intensiv nu, att jag kan inte gå till kajorna utan att nåt väntar där nere. Jag stannar helst med dem, men inom en minut spattar nån för mig där nere… Och just nu kom en dvärgpojke, eller om det var en pojke. Jag tänkte först om det var dvärgen jag kallar så, men det var det inte. Nu filmar inte jag om det vill dra åt lyteshållet, eller barn. That’s where I draw the line. Men han gick med en studsig och stabbig gång – båda på en gång, helbisarrt. Och grå byxor, orange keps (se upp för det på HW’s sidor!...) och en skolpojkesryggsäck. "Norrman ute på tur"…
Jag känner att det är för mycket att tvingas skriva ner bara det uppenbara jag fångar upp. Jag undviker medvetet att ens titta ut. Förresten var det snarare tolv i gång innan. Såg lite i mörkrött. Men jag undviker titta närmre. Men de svärmar som galna nu.
Jag har monterat klart med AS/ADHD-tjejen. [Genomgång av YouTube-påhoppsvideo.] Det var flera referenser än jag tänkt på först. Det är egentligen bra att det blir såpas tydligt att det är vad jag skriver. Tillfredsställelse få klart den grejen. Och jag är nöjd med att veta att titeln till denna bok blir Hur jag blev föremål för en masspsykos. Masspsykos är ett starkt ord, men jag tycker titeln håller. Om x antal tusen är med på noterna, och några tusen agerat aktivt, så tror jag det kvalificerar som "masspsykos".
 

©Torger Berstad | www.lanterna.nu