Tänkte skriva om mardrömmen. Berättade den i en videodagbok innan. Teckningen Trädmannen har sin långa referensbeskrivning, med saker som kopplats undermedvetet. Det utgick från fönsterhörnet här i sovrummet, där jag hade en krukväxt och de vackra små sakerna jag fortfarande har där. Sånt som återknyter till barndomen. Nu har jag en murgröna, i stället för den förra växten, och den växer som sjutton. Faktiskt har jag sett nån gång innan hur man kan se hur en "kvist" rör sig under en dag. Jag tänkte i går på hur mina vänner är kajorna och den växten. Att näst kajorna är den min bästa vän. Jag får ju nu flytta den när jag vädrar, och jag är så varsam och noga med den att det skulle verka absurt på de flesta. Den har en utväxt som är på väg runt hörnet, som legat på axeln på en sprattelman som syrran gett mig som julpresent ca. -96. (Den skall också ha påverkat att Trädmannen kom till.)
Jag har mödosamt lagt tillbaka kvisten på axeln, så att den fortfarande är i ljuset. Jag talar till den. Och jag tänkte på hur man ger kärlek till de eller det man kan. Och om man tilltalar ting så ger redan det en känsla att de är "levande varelse" de med. Jag har ju massa såna dikter och bilder. Jag tänkte på den tyska kvinnan, som hade "kärleksfällan-voodoo" mot mig just då morsan dog. Jag tror den associationen påverkade. Tänkte på de ruggigt kusliga typ blodiga huvudena jag sett hon gjort sen dess. Tänkte i går "Föreställer det mig?"
Hur som helst förstod jag innan idag att krukväxten gav mardrömsmaterial. I drömmen var först nåt fullständigt fantastiskt underbart. Drömmen för mig vore ju om jag skulle fått nån kaja så tam att den åt ur handen. Så i drömmen var det nåt sånt fantastiskt. En varelse, som egentligen bara hade en cylindrisk form. Jag fattar nu att det beror på att mina såna ritade ting ju ofta är "varelser". Det var i varje fall nåt för fantastiskt för att vara sant att den satte sig på min hand och ville ha närhet. Men drömmen gick över till mardröm och varelsen fick form som växtkvisten. Den var nu en insekt, men med ett ansikte, och ville ha närheten. Satt på min hand. Detta är kopplat till Trädmannens ena hand, som blir en tynande kvist. AS/ADHD-tjejen har, som LP (nån mera?) tagit fäste vid detta. Gnom-ondskevarelsen på hennes T-tröja har fotlabbar som är kvistiga. Tänkt på hur det också beror på hur mina händer hänger så på 1998-självporträttet under kortet på mig. Jag har tänkt att jag ser ju allvarlig ut, typ "potentiellt ond", likt gnomen, på detta nya kort. Så detta kopplas undermedvetet. Och min serie Insect Solutions spelar förstås in. Det finns bilder ur den avslutningsvis i förra boken. Jag kollade i gårkväll den boken. Hur som helst utvecklar sig detta med "insektvännen" till den sort obehag det är med tanken på insekter på sig. Nu minns jag banne mig nåt. Det är intressant hur man kommer på nya saker som spelat in när man börjar tänka på det. Jag hade tanken på syrran i huvudet i går, och mammas hus. Jag har tänkt att jag skulle kunnat blivit boende där. Hur som helst tänkte jag – nog i sängen innan jag sov – på den mest gigantiska spindel jag nånsin sett, som var i taket på sovrummet. Jag var rädd komma så nära den jag behövde för att slå ihjäl den, och det blev en stor blodfläck i taket… Fick i går den obehagliga tanken – det måste ändå ha varit i halvsömnen – att den skulle ha kunnat sugit blodet av mig, när jag sovit. Tanken på den kravlande på mig.
Syrran har berättat att hon väckts av spindlar som kom över henne i sängen. Så där har vi insektkopplingen. Insektgrejen – det ursprungliga med en djurvän som vill ha tillgivenhet – blev till obehag och sen skräck. Plötsligt var det läbbiga djur i en poolstorleks "fishtank". Som på marint zoo. Fast det var samtidigt läbbiga djur ovan och under vatten i den genomskinliga pooltanken. En person hade som jobb att rensa, se till. Detta refererar till en film jag just sett, som var märklig och intressant. Inte sett början. Jag yrade ju om filmer i sängen från 00:08 tills kring 01:15 då jag satte på datorn och skrev filmtipsen (referenserna) på hemsidan. Filmen heter The big bad swim. Det är en scen, med en metanivå, där det att simma blir som en metafor för att göra saker i livet. Skådespelaren tittar direkt på kameran/åskådaren. Mig. Händer en gång till. Det är en man med på simlektionerna som jag tänkt måste blivit traumatiserat i vatten. Har skräck. Jag tänkte i natt även på att nämna filmer med traumagrejer. Hur jag relaterar till det. Våldtäkt t.ex. Tänkte på att nämna filmen Speak (som är rätt dålig), som jag skrev om i förra boken. Så detta kopplas allt och blir "the stuff that nightmares are made of" – vilket är en fras tjejen i filmen Ett otroligt stort äventyr, använder. Hon har traumatiserats av andra världskriget. Jag tänkte på att ge det filmtipset med. Att kunde ta tipsen från cd-bladet till Spelar ingen roll. Bad Boy Bubby finns med. Tänkte att jag kunde skriva som på bladet, hur den 1998 gjorde att jag var skakig i kroppen efter att ha sett den. Ett bra tag faktiskt. Så jag har traumatiserats, och därför fick jag en sån mardröm. Tänkte även på att nämna Välkommen Mr. Chance. Jag tänkte mig motiveringar. För den nåt om "apropå att vara en autistisk individ som får tryckt på sig overkligheter från omgivningen".
Personen som rengör djurpoolen är i den djupa ändan. Det finns krabbor. Refererar till crabs, som jag såg läbbiga bilder på i ett program om alla små djur på kroppen. Jag tänkte på det i gårkväll. Tror de sa att man kunde ha från 6-600 [P.S. Måste ha blivit ett skrivfel där.] arter på sig. Individuellt olika. Men där var då även om hur vi tappat hår, och om könshår och crabs. Könssjukdom.
Men i djupa ändan på poolen fanns även ormar (varit om Mamba på tv), som hängde, och råttor – fast gigantråttor. Fattar nu den referenspunkten. Jag har i förra boken en sida jag tittade på i går, med "Vad rör sig i kanalen?" Skärmklipp från videon jag gjorde av råttan jag filmade i kanalen i höstas. Det råkade vara 11/9. Men i drömmen är jag empatisk (annat tema jag tänkt på i går – är jag det eller ej), orolig, för det är uppenbart att djurskötarens jobb att plocka ut några av de, är fullständigt livsfarligt.
Ok. Men då tror jag att jag fått med allt. Man förvånas alltid om man tänker närmre på drömmar, hur man kommer på flera och flera uppenbara referenser, och minns mera. Spindeln i taket hade jag t.ex. glömt. Detta var ju det som kändes spännande och jag ville skriva ner, i morse då jag tvingades haspla genom psykningarna.