Stycke ur Track A-dagbok 8 Inom det
allmänt orimligas gränser Innehållspunkten ”Tänk hur de surrar i sina mobiler för att få till allt detta, med exakt tajming…!”
13:57 Fy fan! De kör bara på hårdare och hårdare. Nu skall
det vara flera insatser vid tvättstugan. Då jag var inne kom en tjej in i
rummet intill och hälsade väldigt glatt. Självklart tänker jag ”Där har vi
insatsen.” redan när jag hör nån komma in, så jag hälsar, men inte glatt.
Sen tänker man att det kanske är en tjej som är positivt inställd till
mig. Den vanliga illusionstanken. Jag tittade mot henne då jag gick ut,
men hon tittade buttert rakt fram. Men grejen är att hon hade vit
uniformering. Då jag kom in i detta trapphuset hörde jag nån komma
springande nerför trapparna. Självklart skall jag hetsas nerför trapporna.
Och självklart skall nån hög spelare av nåt slag sättas på. Nere ställer
jag mig och väntar på hissen. Ner trappan kommer en kort, utländsk man som
ser precis ut som min tiggare. Inte lite lik, utan verkligen
precis. Självklart lyckas de skaka fram nån sån med. Och han
har vita arbetskläder. Jacka och byxor. Hälsar. Efter honom kommer en till
i samma uniform. Mörkhyad och med skäggstubb och skägg. Hälsar lite
buttert. Arbetaren korsade gatan, tände en cigarett och var direkt på sin mobil. Såg i reflexen från hissglaset.
|