|
I ramen
november 2019
Teckning från 25/10.
Då jag var klar undrade jag: "Var har jag
sett ett sånt leende?"
Tänkte på tv-program innan
jag kom på mina två böcker
med konst av Marc Chagall,
som alltid ligger på
hörnet av mitt bord.
(Andra konstböcker flyttar
jag tillbaka i hyllan
efter ett tag, men
Chagall-böckerna ligger
där fast, för man tröttnar
inte titta på bilderna.)
Ett litet, negativt ansikte
slungas ner (?) till
vänster.
Fåglar kommer in p.g.a.
kajorna jag matar.
Marc Chagall är den
konstnär jag tagit mest
intryck av sedan 2016. Det
finns många bilder med sådana lugna,
fina leenden.
Då jag kollade i en av
böckerna några dagar
tidigare hade jag tittat
på dessa fina leenden och
tänkt att det kanske vore
mening i sig att teckna
leenden. Vanligen lite av
det i mina bilder.
Men jag har inte ens
avsett att teckna ett
leende här, utan frågade
mig om jag ville ha det då
jag såg att det blev det.
På denna bra dag skall det ha blivit
så undermedvetet.
Två exempel på sådana
leenden hos Chagall:
The
Acrobat (Min
fågel kan motsvara
"ängeln".)
Jag älskar denna bild, som
omedvetet har inspirerat
en annan teckning.
The
Grand Parade
Pablo Picasso:
"When Chagall paints you
do not know if he is
asleep or awake.
Somewhere or other inside
his head there must be an
angel."
|
|
P.S. 8/11: Jag har nu i
efterhand upptäckt att ansiktet
(ansiktsformen) oavsiktligt fått
viss likhet med Marjane
Satrapi, som hon tecknat sig
själv i serieboken Persepolis,
som jag läst på nytt nu på sistone.
Under teckningen har jag noterat att jag samma morgon läst i
Johannesevangeliet om "brödet som kommer från himmelen".
Konst
©Torger Berstad |
www.lanterna.nu |
|