Tre stycken ur förordet:
Autistiska
Jen Birch, som skrivit boken Congratulations! It’s Asperger
Syndrome, visar bilderna på sina föreläsningar. [P.S. Hon visade de
vid en åtminstone.] I ett brev skrev hon:
”...The fear that is shown in your paintings seems like the same sort of
fear that I wrote about in a part of my book, (e.g. about night terrors
and supernatural entities). Therefore, it is not surprising that we
both had this similar kind of fear, as we both grew up with undiagnosed
AS, until a late stage in life ....... (and AS is a large part of the
reason why we had these fears and these supernatural thoughts; I have
realised this since the diagnosis)....”
Bilderna visar inget övernaturligt, men illustrerar, på ett djupt sätt,
min upplevelse av mig själv i förhållande till omgivningen. I boken
skriver Jen hur den för tidiga bortgången av hennes far innebar att hon
hade ”double trouble”. Autism plus ett trauma. Min barndom är också
traumatiserad. Det var ständiga uppslitande bråk mellan min mor och far.
Ärftlighet är ofta förekommande vid Asperger syndrom, och jag kan idag
se att min far hade funktionshindret...
...När jag nu läst och lärt om mitt funktionshinder kan jag se att alla
mina svårigheter har varit och är typiska. Jag kan också se att jag har
de typiska styrkor som brukar följa med funktionshindret - som
noggrannhet, sinne för detaljer, hyperfokus/drivförmåga m.m. Asperger
kan även ses som en personlighetstyp. Många historiskt kända personer
(vetenskapsmän, konstnärer etc.) har haft autism.
Gunilla Gerlands självbiografiska bok En riktig människa gjorde starkt
intryck på mig då jag läste den 1998. Ett citat från hennes föreläsning
på Certec [Hämtat från en autismtidning.]:
“…Människor med andra handikapp får ofta kämpa för att andra
skall förstå att de är normala och som alla andra inuti, trots att de
ser annorlunda ut utanpå. För oss med autism är det tvärtom. Vi får i
stället kämpa för att andra skall förstå att vi är väsentligt annorlunda
på insidan...”
Man kan se på barn hur de lär sig social interaktion. Med autism missar
man detta och är därför ohjälpligt ”fel” och vilsen som vuxen...
...Jag är uppvuxen i Fredrikstad i Norge. Fredrikstad
ligger vid kusten,
och jag har fantastiska minnen
från
skärgården och segling. Med min
fars stora
båt hände det att vi fick styra efter lanternor. Några få
vittnesbörd om människor som
kommit över stora
psykiska problem har
jag behållit i
minnet under alla
år. Jag har
tänkt på
dessa som ”lanternor”.
 |
Jag
var lite halvhypoman då jag 2001 tänkte ut
titlarna till trilogins två sista böcker och
webbadressen. Jag inbillade mig att jag hade
skrivit mig fri från problemen jag hade haft
hela vuxenlivet.
Min Aspergerdiagnos fick jag först 2006. |
|
|
Citat på bokens första sida:
Ur
Robert Jäppinens
fredsmanifest från 1986:
"Människan har uppfostrat – lärt sig att förtrycka i
årtusenden, som i en cirkel – och denna cirkel är ond, men
människan och livet är inte ond - hon är liksom levande och
död samtidigt, i sovande dvala gömd bakom roller och masker
utan önskan att komma till frihet."
Kay Pollak, ur boken Att välja Glädje:
"Bakom varje mask jag ser finns ett rop på hjälp.
Ju större mask - desto större är ropet på hjälp.
Bakom varje mask jag ser finns sanningen om den som bär den."
Autistiske
David Spicer:
”..Det tycks vara möjligt –
jag väljer att tro att det är möjligt – att samtidigt ha två olika
synsätt på livet. D.v.s. att se det som en show – ett iscensatt
framträdande – och att delta i det på något sätt, inte bara
som ”skådis”. Vad som sedan blir möjligt är verkligen
intressant. Att inte dras in i de gamla replikerna med alla
de andra skådespelarna som håller fast vid sina deprimerande
roller, utan att kunna välja ögonblick – bara ögonblick – av
äkta kontakt…”Martin Buber:
"…Vi måste göra
åtskillnad mellan två olika slag av människotillvaro. Det ena slaget
kan betecknas som att leva utifrån sitt väsen, att låta sitt liv
bestämmas av vad man är. Det andra består i att leva utifrån bilden,
att låta sitt liv bestämmas av hurudan man vill göra intryck av att
vara.
Det är ingen lätt sak att vinna erkännande som den man till sitt
väsen är. Då får skenet komma till hjälp. Att ge efter för
frestelsen att tillgripa den möjligheten är fegt – att motstå den
kräver verkligt mod..." |
Sist i boken finns
några senare dikter.
”Vind i seglen”
En skuta kan segla med all slags vind:
ett lågtryck som alstrats av tår på kind
ett högtryck som nyss fanns vid Glittertind
Vid stiltje jag vilar mitt roder visst
att någon sorts vind fyller seglen sist
- Om skutan ej sjunker så är den på väg
och vinden skall viska där nyss den teg |
|
|
