Stycke ur Track A-dagbok 6 | Lanterna, Torger Berstad

Stycke ur Track A-dagbok 6 Föremål för en sorts masspsykos.

Innehållspunkten Drömmen där Björn Skifs och jag var Carolina Af Ugglas barn och Guillou fadersgestalt.

Sen var det drömmen jag ville beskriva. Det berörde nämligen djupt, för hur det påminde om mig och Robert. Carolina Af Ugglas är ju bara en fröjd att se sen hon är så äkta, positiv och rolig. Och originell. Det stod i Attention att hon har ADHD. På slutet av programmet, Hos Babben, kommer en tjej hon "räddat livet" till, samtidigt som en katt räddades. Tjejen hade fått rida med henne då de kom med katten, och hon hade tydligen bara sagt att hon ville flytta in hos henne – och fick det… Var typ 14 och "i dåligt sällskap". Carolina hade fått tala med föräldrarna om arrangemanget. Så det var alltså motsvarande hur jag "flydde" till Robert. [Bortsett från att jag inte var i dåligt sällskap.] Det var bara så underbart att se att det inte bara var nåt abnormt unikt i hur det blev i min situation med Robert. Nu är frågan om jag minns drömmen…

Jo. Jag och Björn Skifs var hennes barn. (Det var nåt på tv med honom, eller som påminde.) Sen fanns Jan Guillou där. Det beror nog på hur jag fann att IKEA hade ett varumärke likt det på påsen till gubben, med texten "Rysk.." Gissningsvis "Ryska". [En psykningsgubbe.] Jag orkar inte dra det på nytt, men detta är kopplat genom Aspergerföreläsaren EL sin fina snoknings-/demoniseringsinsats 2010.
Jan Guillou uttryckte plötslig faderligt att hennes barn behöver få mera fria tyglar. (Sen jag inte skrev ner det i morse minns jag inte exakt.) Detta beror på att... [Uteslutet stycke.] ...så jag tog fram min Robertbok och kollade om jag inte skulle lägga ut flera sidor från den. Jag läste en av hans texter om just rörelsefrihet för barn. Mera skeptiskt än jag gjort förr f.ö. Så detta har kopplats. Men sen var poängen att detta var som en sorts kritik, att nåt var fel, och sen vände Guillou sig till mig och sa "Inte honom." Det var något positivt att det fick vara som det var med mig. Jag tänker mycket på hur mitt väldigt vanabundna liv här är nödvändigt för min stabilitet. Som det skall vara för människor med autism. Och hur detta krockar med Roberts åsikter. Hur han ställt till det för mig genom att plädera för det motsatta. Så i drömmen rättas allt till, och det var positivt. Guillou som nån sorts domare.
Det är bara för komiskt. Björn Skifs och jag, som Carolinas barn, och Guillou som typ fadersgestalt…

Här är ett stycke ur Track A-dagbok 7 som tangerar drömmen, där jag också nämner idén att lägga ut innehållspunkter:

Ah, det var en intressant sak till som jag inte skrev i går. Hade en intressant dröm natt till i går. Sedan jag tittade igenom innehållslistorna till böckerna, och läste i dom, såg jag listpunkten om drömmen där jag och Björn Skifs var Carolina Af Ugglas barn, och Jan Guillou var som en fadersgestalt. Det är så komiskt. Jag har tänkt på möjligheten att göra en länk där jag bara tar in en drös utvalda innehållspunkter från hela bokserien. I det jag skummade i förrgår var jag inom Roberts granne Pelle (som har dött sedan dess), och jag störde mig på att jag skrivit till om honom, i en parentes, att han ”f.ö. har autism”. Det hade han, men det var dumt och onödigt ta in.
Som konsekvens av detta drömde jag att jag och en annan person (kvinna tror jag – syrran?) var på Guillous badplats. Det var en dålig badplats, och platsen var en analog till Pelles sommarstuga i en vik i början på Ransjön. Vattnet var så grunt att jag simmade i äckligt undervattensvass länge. Men sen kom jag ut på djupare vatten, och det var helt underbart. Och i drömmen tänkte jag på detta att jag hade trott att jag aldrig mera i mitt liv kom att få möjlighet att bada. Jag hade sett badande folk på tv också.