|
Stycke ur Track A-dagbok 6 Föremål för
en sorts masspsykos. Innehållspunkten Om min handikappsituation, och en äldre text om hur jag fått skadorna. I appendixet finns en text som beskriver hur jag haft ett otroligt friluftsliv fram tills jag fick min fotskada 1999. Jag skriver hur jag fått fotskadan och de senare skadorna, som jag inte fått vård för, och hur de successivt förvärrats över åren. Texten är lång och huvudsakligen skriven 2008. ...  Innan
jag fick fotskadan hade jag 1999 fast rutin på: En långpromenad
varje morgon och kväll. (Plus ofta efter skolan också sedan jag inte kunde
få vila/avkoppling av att lägga mig.) Simhallen varje Måndag,
Onsdag och Fredag. Fast rutin (in absurdum…): Åkte dit så jag var där
18.55. Simmade tills 19.20. Bastu till 19.30. Och sen simmade igen till
fick lämna bassängen 20.00. Allt på minuten likadant varje gång.
Jogging varje Lördag. Genom Mariebergsskogen och motionsspåret intill.
Sammanlagt ca. 5 km. Jag hade rutinerna året om. Dessutom cyklade jag från
lägenheten vid Mariebergsskogen till Ord, Bild, Drama på Haga och tillbaka
varje dag. Jag gjorde ett konditionstest på Centralsjukhuset ca. Januari
1999, där jag presterade så bra att de sa jag kunde bli rökdykare eller
maratonlöpare. Jag har under åren deltagit i många lopp på kring en mil
och presterat bra. (Min datorhjälpare, L, har f.ö. också deltagit i t.ex.
loppen i Älvsbacka och har resultatlistorna.) Jag sprang Götajoggen – 1½
mil – tre gånger och under en timme den sista gången. Kort sagt har jag
varit i toppform tills den där olyckliga dagen 1999 då jag fick fotskadan.
Den dagen hade jag ångest och för att komma över det tvingade jag mig att
jogga. Det var vinter och på sträckan mellan Mariebergsskogen och
motionsspåret var det inte plogat, utan halvmeterhög snö. I det irriterade
tillstånd jag var i (förde jag tvingade mig jogga pga. ångesten)
forcerade jag snön stampande hårt, i "trots". På kontot "brist på sunt
förnuft pga. autism" kan man sätta att jag hade samma joggingskor som jag
använt sedan 1987 – eller ännu tidigare… - Helt utslitna, utan stöd nog i
sulorna m.a.o.
|