|
Stycke ur Track A-dagbok 7 Dokumentation av en masspsykos. Innehållspunkten Hur min hyresgäst kunde tolka in rabiata overkligheter, som jag inte kunde korrigera. ... Men grejen är att då jag kollade hennes hemsida, och fann saker som verkade peka mot mig (även en kuslig teckning), fanns där samtidigt en video om Mansonmorden. I går kom jag på en sak till som troligen hyresgäst T dramaturgiåterberättat till sina "uppdragsgivare". Jag kunde inte få kommunikationen att fungera, och att försöka skämta – spela skämtsamheter – blev ett sätt att försöka kompensera/överbrygga. (2012 blev jag medveten om att jag hade det samma i förhållande till A. Nederlaget i att känna att jag inte kommunicerar – smärtan – gör att jag börjar skämtsprattla.) Det var så hela tiden i förh. till T. Jag har min "spralliga fantasi" och saker kastas in hur som helst. Jag minns inte på vilket sätt det letade sig in i nåt skämt, men jag minns att jag en gång sagt honom nåt om "hakkors tatuerat i pannan", och sen berättat att jag sett ett kort på Charles Manson där han hade ett litet hakkors tatuerat i pannan. Typ där tredje ögat annars sitter. [Det var någon dålig människa jag skämtsamt sa detta om. Hakkorset representerande destruktivitet alltså.] Och jag minns det som att detta igen var nåt sånt som T reagerade knepigt på. Han uppfattade ständigt inte alls vad jag sa, utan upprepade bara de sista orden jag sagt på ett menande sätt, så jag märkte att han tolkat in nån annan skit än vad jag sagt/menat. Så han har fått nåt "extraspännande" att ge vidare till sina uppdragsgivare i konstnärskretsarna här. Nåt som antagligen varit viktigt i öknamnsstorlanseringen av grå och röda parhästarna. De har väl fått mig till en "nazimördare" utifrån detta. Detta tror jag att ligger bakom att den där norrmannen, bland allt strunt, som bara måste vara på låtsas, även hade videor om konsert(er) – tror jag det var – med Marilyn Manson. I K2 [Track A serier] finns en Aspergerkvinna på YouTube, som också typ gjorde mig till en mördare, i en attackvideo. ... P.S. Samtidigt som jag sa det om fotot på Charles Manson nämnde jag också Leonard Cohens låt The Future med raderna: "and all the lousy little poets coming round tryin' to sound like Charlie Manson / and the white man dancin'..." Jag har tidigare skrivit om hyresgästen: Jag hade t.ex. ett tag en hyresgäst, som jag hörde hur han hela tiden tolkade in nåt annat än vad jag just sagt, men som jag, p.g.a. min autism, samtidigt inte kunde korrigera. Jag blir bara bruten och stum i såna lägen. (Ibland när jag uttryckte hur jag gillade nåt eller satte nåt högt, t.ex. konst, gjorde mitt deprimerade tonfall att han tolkade det som om jag var ironiskt och menade det motsatta. Normalt korrigerar man då, men jag är inte i stånd till det. Hyresgästen har, som andra, velat tolka in overklig skit hela tiden, och jag har märkt att han gjort det, men förstår först nu hur allvarligt det varit.)
©Torger Berstad | www.lanterna.nu |