11/6 -25: Teckningen är från 8/6, och jag
har skrivit om den:
Jag mådde dåligt, men
samtidigt följer jag Greta Thunbergs segelbåtsresa
till Gaza.
[Freedom Flotilla, nödhjälpssegelbåten Madleen]
Kommer krocka - konfrontera - tills i morgon, då de
skall komma fram. Det totala eländet - horribla -
där.
P.S. Det är också den dramatiken som
gjort att kompositionen blivit så att allt verkar
fara ur fyrkanten åt höger. Jag har skrivit om den
sortens obalanserad komposition
här.
(Mot slutet av texten.) Marc Chagall har t.ex. använt det i bilder
med Adam och Evas fördrivning ur paradiset. Se
Adam and Eve with the
forbidden fruit.
Se flera nya
teckningar nedanför duvan.
17 maj-duvkort Skärmklipp från video.
På den tredje bilden tittar den länge på mig för att
försäkra att jag inte vill ha den till middag.
Serien
Människans bästa vän, som gått på SvT, är
väldigt rörande och värdefull för hur den visar att man kan
få uppleva närhet och få vänskap med vilda djur, så som jag
haft med kajor sedan ca 2009. I serien finns alla möjliga
djur. (Också en duva.)
5/6:
Åtta nya teckningar
8/3 -25:
Uppdatering om min kajmatning:
Hoppelingen har ersats av Hupsisen
25/6:
Se fem andra nyare
teckningar på
konstsidan.
7/4: Häckningstiden kommer nu,
så då blev det en fågelunge.
Hoppelingen och Hoppelina är kajparet jag haft
kontakt med längst: ca fyra och ett kvart år.
Hela flocken de tillhörde gav sig av i november. Det
är ju sorgligt Som förra gången det hände (2020) hade
jag efteråt "audition" och matade många. En hade
uppenbarligen sett hopparrangemanget med Hoppelingen
(han hoppade efter brödbiten jag kastade), och
visade att "Jag kan hoppa!" Han hoppar
inte så bra som Hoppelingen, men
det väsentliga är att
han sträcker sig uppåt inför hoppet. Hoppelingen tog
sats och hukade ner sig. Poängen är att jag
känner inte igen vem som är vem med mindre de gör
något i förväg. Så därför blev det den hoppvilliga
som nu är min nya fast återkommande vän. Jag kallar honom Hupsisen. Jag utgår från
att det är en hane förde de som tagit kontakt förr
alla visat sig vara hanar. (När häckningstiden
kommer.)
P.S. 25/3: Hupsisen och hans lilla partner,
Hupselina, kommer inom ett par gånger om dan,
stabilt och fint nu. (Ett kontrakt som stärks för
var dag som går.)
Denna är från 24/4.
Hupsisarna har varit borta ett tag nu.
Det är som det brukar under häckningen att
de är dels, eller ibland helt, borta tills
ungarna klarar sig. (De brukar komma och
visa upp ungarna när de är stora och
lämnar.) Så jag hoppas det inte var ett
sista avskedsbesök jag fick. (Som jag fick
av Hoppelingen faktiskt.) Jag skulle tro de
kommer tillbaka senare i sommar. P.S. En
annan trevlig hälsar på mig.
Sexteckningar från mars -
maj:
Teckningen bredvid
är från 9/5.
Dagen innan hade jag sett första
hälften av Andrej Tarkovskijs film Nostalghia. På ett spa i Toscana har mannen i
huvudrollen just gått med på
att bära en stearinsljus över en svavelkälla. Erland Josephson spelar en galen
man som vill detta. Rätt nyligen visade
SvT Tarkovskijs film Offret där Erland
Josephson också spelar en galen man, och där
slutar det med att han sätter eld på huset. Så jag väntade mig ett eldfängd slut även på
denna filmen. Jag tänkte om källans svavel
kanske kom fatta eld. Det vore ju inte
möjligt, men undermedvetet är det därför
fågeln hamnat på vatten och det fattat eld
runt den.
Den högra
teckningen finns också åt höger om den andra
i blocket. Utan att ha tänkt på det har jag
gjort en fågel som flyr från elden.
Mitt
undermedvetna tecknar Trumps tullkaos
Teckningen bredvid
gjorde jag 9/4, samma dag som Trumps tokhöga tullar
trädde i kraft, och han, senare samma dag, sköt upp de
90 dagar.
Jag hade följt kaoset rätt noga på engelskspråkiga
nyhetskanaler, MSNBC, BBC och CNN. I en
nyhetsvideo från 9/4 på MSNBS säger Trump: "They've
ripped us off left and right. But now it's our turn
to do the rippin'!" - "I'm telling you, these
countries are calling us upp, kissing my ass. They
are dying to make a deal: 'Pleace, pleace Sir, make
a deal! I'll do anything, Sir.'!..."
(Åhörarna hånskrattar med.) Se
‘I know what the hell I’m doing’: Trump keeps
touting tariffs as Americans lose retirement savings
Jag hade
överhuvudtaget inte tanke på detta då jag senare
samma dag gjorde teckningen. Jag såg att det blev en
läbbig teckning, som det ibland blir, men tänkte
inte att det berodde på något särskilt. Samtidigt
lyssnade jag på Cat Powers album Myra Lee,
där det är mycket smärta.
Jag började med att teckna de små krumilurerna i
mitten, som jag tänkte att bara var abstrakta
former. I själva verket har mitt undermedvetna
tecknat en obehagligt vriden T-figur (likt Pi),
representerande Trump, och, framför, en bugande
figur, representerande länderna som fick komma och
be om andra säravtal. (Den plåtliknande stående
saken bakom den bugande kanske kan representera det
stabilare Europa?) Över T-figuren finns en stor,
äcklig form/figur. (Motsvarande eländet han ställer
till? En vit arm slungar villt ut bredvid.) På vänstra
sidan finns ett tårblött öga. Först då jag
tecknat färdig såg jag vad jag (mitt undermedvetna)
tecknat.
5/11 -24: Ny bok!
Jag har gjort en ny bok med pennteckningar och drömmar, som
heter En blommas själ. Se
sidan med presentationen, med innehållspunkter och
teckningar! Baksidestexten:
I denna bok finns pennteckningar och drömmar från
2022 – 2024. Ur förordet: När jag skriver ner en dröm ser jag
vilka intryck som spelat in – jag skriver ner ”referenser”. På samma
sätt finns ofta undermedvetna ”referenser” till mina frihandsteckningar. Jag
ser i efterhand vad ”mitt undermedvetna gjort” medan jag trott jag
tecknat något slumpartat, eller bara tecknat former.
Det är väldigt spännande att
montera ihop en sån här bok, men också tungt sedan man hela
tiden är på djupet i det undermedvetna. Alla drömmar man
tror kan vara intressanta att ha med får renskrivas, och då
finns det väldigt många tunga mardrömmar. Jag ser till att
det inte blir för många mardrömmar och har alltid ett
positivt slut i böckerna.
Att få till
en fungerande början och ett fungerande slut, är utmaningar
i sig. Hela vägen igenom får man jobba med att få till en
naturlig följd och variation. - Teckningar och drömmar skall
gå ihop och fungera i följd. Jag vill
inte börja montera materialet före jag är säker på att jag
har titeln och framsidan klara. Jag hade det, och även
renskrivit de flesta drömmarna, ett bra tag innan, men blev
osäker på titeln. Då jag sedan kom fram till att det ändå
måste bli den titeln hade jag samlat mera material.
En
version av teckningen på bokens
framsida. Ibland
när jag tycker en teckning är bra
som den är, men vill teckna vidare,
skannar jag den först.
Det
har gått längre tid än det brukar sedan förra boken, men det har bara vunnit på det. Att montera materialet tog en dryg månad. (Förutom annat
jobb med det.) Ett förord och
andra texter skall skrivas. Det finns alltid "trösklar" -
specifika utmaningar - att ta sig över. Om innehållet är
något känslomässigt tungt blir det en tung utmaning. Det
är tallösa val: Vad skall jag skriva om och hur i detalj?
Vad bör utelämnas av olika anledningar? Att skriva är heller
inte naturligt för mig. Dessutom är det jobbet med
sidlayuoten. Det är värd nåt att man får tittat närmre på saker än man annars
skulle ha gjort. Man förstår saker bättre. Den
näst sista drömmen är väldigt intressant, och jag förstod
den först då jag renskrev den. (Jag har
med en dröm från förra boken "i repris", för det var något
helt väsentligt jag först förstod efter att den boken hade
lämnats till tryck.)
Ur boken: "Att skriva ner
en dröm betyder i sig att man tänker efter närmre.
När jag nu renskriver drömmarna tänker jag igen
närmre efter. Det är ofta saker jag förstår först
senare."
Hjärnans
självterapi
Carl G Jung, ur förordet:
”The general function of
dreams is to try to restore our psychological balance by
producing dream material that re-establishes, in a suble
way, the total psychic equilibrium.”
Sinéad
O’Connor säger i dokumentären Nothing Compares:
”You
often hear artists saying that they’re channeling something.
I think actually you’re channeling yourself. Your subconscious
is talking to
you.”
Memorera Pi
Andra advents-Pi: 820 decimaler
9/12 -24: Jag har
ökat på till 820 decimaler och klarade
det i går.
12/11
-24: I En blommas själ finns en intressant
Pi-influerad
dröm från då jag just börjat
memorera.
Då jag augusti -23 klarade 707 decimaler sa
jag att jag inte ville läsa till flera. Men det
är som när man lär ett nytt språk, eller vad som
helst: om man fortsätter går det lättare
efterhand. Så då jag 17/10 -24 igen klarade de
707 gick det så mycket lättare att det var
självklart att jag ville läsa till mera.
12/12: Jag köpte färgtusch senast jag handlade tusch,
och bredvid är mitt första försök med det.
Det är inte gjort avsiktligt/medvetet, men jag
tror det blev ett glädjeskutt sedan jag just
klarat 785 decimaler.
Pi, dödstrött tillbaka efter ytterligare
ett försök att komma till ändan av sig
själv.
Juni -23:
Trosfrid även i Sverige Bara min åsikt om
koranbränningarna. Jag tycker
lagen borde ändras så att Sverige, liksom Finland, fick
trosfrid. Jag tycker det
(eller något liknande) bör finnas i en
demokrati. Att bränna någons heliga bok är något annat
än att "uttrycka en åsikt" och borde vara olagligt.
Hemsideinformation Hemsidan är gjort med
FrontPage från 2003, och jag använder f.n.
Microsoft Expression Web 4. Jag kan
inte anpassa den för mobiler. (Jag har faktiskt ingen smartphone själv.) Hemsidan är gjort för Google Chrome.
Kontakt
Om du har en fråga eller vill ha kontakt kan
du mejla mig: torger.berstad(snabel-a)lanterna.nu
Jag kan nu också ha videomöten med Google
Meet.
Från min
gamla hemsida, där jag hade maritimt tema och en hel del
dynamiska html-effekter.
Pusselpyssel
En pusselbricka används ofta som symbol för autism. Jag hör till de som
inte tycker det
känns helt bra, men här har det hur som helst gett mig idén att rita en
labyrintpusselbricka, som jag sedan bara byggde på med flera, och sist en
ram runt. Sen var jag bara tvungen göra ett riktigt pussel av det. Jag har
först klippt ut brickorna i Photoshop och skrivit ut det lite större.
Sedan klippt ut pappersbitarna, klistrat på papp och klippt ut brickorna.
