Oseddhet. Vad min autism genom åren möjliggjort.


Jag har tagit in det mesta av en text från 25/8 -16 i förordet till Track A-dagbok 9. Som presenterat där:

Min autism ett väldigt viktigt skäl till att jag blivit en sorts optimal projiceringsyta för vad man än velat trycka på mig.
Från hemsidelänken om oseddhet:

(Om en situation.) …Men defaulten hos mig är att svara ha och ja på vad man än säger till mig. I bästa fall inte svara nåt. (Det har antagligen blivit så sedan barndomen, då jag bara var tyst och lydig.) Jag brukar inte kunna uppbåda någon protest. Just att jag märker att man vill tryck skit på mig bidrar nog till krampen.
Ha och ja är det enda jag säger när man pratar goja med mig. Även om det är kränkningar som jag förstår. Det är så jag reagerar på illvilja och brutalitet.
Ofta hänger jag inte alls med på vad den andra säger, men svarar ändå ja. Jag försöker vara trevlig helt enkelt. Genom åren har det ständigt hänt att folk uttryckt saker indirekt, så att jag först fattat vad man sagt till mig - och lyckats trycka på mig - i efterhand.
Ett exempel:
 I ett samtal med en psykiatriker i Hagfors kring 1994 får jag frågan om jag har någon flickvän. Det hade jag inte. Hon följer upp det med att fråga om jag har någon manlig vän. Jag fattar inte att hon åsyftar homosexualitet och svarar glatt att jag har en vän: Robert. Först efteråt, på trottoaren utanför, fattar jag. Och i journalen har de skrivit så man uppfattar Robert som en sexuell relation. (P.S. De har utbroderat det med en lögn. Mina journaler är fulla av lögner. Det är, som Robert sa, "kuslig läsning". Som nämnt innan anmälde jag en del 2004, och jag har kommenterat det i en bok.)


På detta sätt har man genom åren tryckt all möjlig overklig skit på mig. Och man har fått "konfirmerat" gammal overklig skit. Psykiatriker, vänner och alla möjliga.

Jag har gett tallösa liknande beskrivningar i böckerna.
Jag skulle kunna gå igenom hur det "lodats" och trycks osanningar på mig från person till person.



Se, på min autismlänk, vad som sker i kommunikationen.


 




 

Ur min dagbok, 14/11 2015, om alla sjuka "lodningar" jag utsatts för sedan 1987:

Nånstans är det fullständigt åt helskote att vilja ”loda reaktioner” hos en autistisk individ, sen det sitter i generna att man inte reagerar normalt.

Mera om detta finns i innehållspunkter ur "Track A-dagböckerna" och i förordet till Track A-dagbok 9, där jag tagit in några stycken från hemsidan.

Det är först de senaste åren jag fått en helhetsbild av hur personer i min närhet, enda sedan 90-talet, varit "lönade att hitta skit", dvs. lönade ju värre saker de kunnat trycka på mig. Och lönade att få bekräftat gamla lögner. (NB) Ingen kommer säga: "Ni tar fel, han är ok." Även personer jag tänkt på som vänner har ställt upp på att snoka - och vittna falskt.

 



Det som varit i gång mot mig sedan väldigt långt tillbaka. Dreyfusaffären som exempel.

 

"And what's most scary to me about motivated reasoning, or "soldier mindset", is how unconscious it is."
Motivated reasoning: Resonera så man får rätt.

Under en länk till en Google föreläsning om hur mycket av våra uppfattningar som bildas omedvetet.
Han talar först om syn och hörsel (sådant man sett program om på tv) och sist om våra sociala uppfattningar, och igen, som Julia Galef över, om "motivated reasoning":

Leonard Mlodinow: "Subliminal: How Your Unconscious Mind Rules Your Behavior"


Jag har inga normala möten längre, sedan ingen tar mig som jag är, utan man är som man är mot mig utifrån en fruktansvärd mängd av falska bilder. Att jag är ok i möten hjälper inte ett dugg.


 



Från Axess Tv's program Den antike världens genier, ett stycke ur Sokrates' försvarstal:

Det är inte mina brott som fäller mig, utan rykten och skvaller. Det är omöjligt för mig att försvara mig. Det är som att boxas mot skuggor. Ni kommer övertyga er själva om att jag är skuldig.

Elva böcker med skuggboxandet jag tvingas hålla på med finns nu. Hur många till?...

 



 



 
I en situation där alla belönas som säger något negativt om en viss, helt isolerad, person, är det givet vad som kommer ske.
Finns egentligen yttrandefrihet om man mobiliserar en hets mot någon som skriver om komprometterande saker?
Nätet är det kraftfullaste och farligaste propagandaverktyg mänskligheten någonsin haft.
Det är inte det främmande som är det farliga, utan det lögnaktiga.
Ute, och på tv, ser jag människor med frihet. Människor som kan gå vart de vill, t.ex. på café. Något jag inte kunnat sedan 2007.
För andra är det självklart att man får vård, medan det för mig är självklart att jag inte får det… (Det är ingen idé att ens försöka om det inte är något som är väldigt synligt för ögat
.)
Om hetsen mot mig, ur Track A-dagbok 8.

Här är ett stycke ur förordet till Track A-dagbok 8 Inom det allmänt orimligas gränser:

Bilderna jag tagit in är alla skärmklipp från film av psykningar. Det finns många flera bilder, och det skulle också gå att visa filmerna. Jag har lagt ut ett par på min YouTube-kanal. Materialet är unikt och så socialpsykologiskt intressant att det borde mynna ut i att få bli ett studiematerial. Jag leker med tanken på att jag skulle kunna föreläsa med det, nån gång när det hela är över – om det går över…
Men böckerna visar att det är ett annat mål andra tänker sig... [...]
Man har tydligt visat att det inte räcker att jag slutar att skriva om det man gör mot mig. 2013 försökte jag fly det genom att flytta till Norge, men man överförde hetssystemet dit. Det ger en indikation på hur allvarlig demoniseringen av mig måste vara. Allt jag funnit har jag beskrivit, men det skall bara vara en liten del av hela ”propagandakittet”. ”Propagandakittet” som alla undantaget jag har tillgång till…
Jag har blivit isolerad. I och med det är det
fullständigt fritt fram, och ingen hejd på hetsen. Anledningen till att jag blivit isolerad är att alla föredragit att tro overkligheter om mig. Gamla lögner som spridits vidare. Det gäller absolut alla undantaget Robert Jäppinen, som jag hade en onormalt tät relation till, så han såg vad man gjorde med mig, och hur galet det hela var. (Det handlade då främst om kontakten med psykiatrin.)  Ingen annan har brytt sig om att försöka förstå mig, utan man har bara velat tillfredsställa omgivningen genom att späda på koncensuslögnerna. Alla har deltagit i att trycka overklig skit på mig. Jag kan tänka mig två, tre personer som eventuellt inte vittnat falskt om mig, men annars gäller det verkligen alla. Och alla är därför delskyldiga i vanvettet som pågår mot mig. Framförallt ligger skulden på de som funnits närmre mig, som trott omgivningen i stället för mig. Det är det allvarligaste sveket. De borde ha talat om vad man säger om mig, så att det skulle ha kunnat stoppas. De som står närmre en lyssnar man på, sedan de kan göra anspråk på insyn. Men de har alla bara velat trycka det på mig som omgivningen ljugit om mig. Lögner som påbörjats redan i början av 90-talet, och som spridits inte minst genom psykiatrin.
Jag har märkt att de som varit närmre mig också trott koncensuslögnerna genom hur de indirekt uttryckt sig.


 



Jag har inte gjort något annat än att skriva en del för många komprometterande sanningar.

"If we don't believe in freedom of expression for people we despise, we don't believe in it at all."
Noam Chomsky

 




20/3 -17: Jag skriver i boken om saker som riggats runt mig, när man velat "snoka fram något" (som inte finns). Har lagt till detta i en hakparentes:

Det handlar om att någon känner någon som känner någon som... så att man kan skaka fram precis vad som helst. Som det är med mycket som riggats och riggas kring mig. Man känner sig smart om man kan hitta på utstuderade saker, och "leker polis". Men det handlar om olagligheter. Det är bara det att man vet att man kommer undan med det. Dels förde att man har hela etablissemanget bakom sig, och dels förde att det att vara "associerat med Robert Jäppinen" placerar mig "lägre än kastlös". Dessutom är jag helt isolerad och har en psykiatrisk diagnos. Vad jag än säger så är det paranoia och overkligheter.
Motsvarande hur man gjort väldigt vad som helst mot Robert (även olagligheter), tycker man också att man kan göra det mot mig. Man vet man kommer undan med det. Fast: För allas bästa borde man inte komma undan med det. Alla borde polisanmälas och sluta upp med böter efter dom.
De som slipper undan med olagligheter uppmuntras att göra flera olagligheter. Det är inte bra att läkare inom psykiatrin kommit undan med allvarliga lögner om mig. Det är inte bra att journalister kommit undan med grova lögner om Robert. Det bästa för alla vore om de i stället straffats. De straffats och inte jag - förde att jag skriver om det...

 


 

Ur dagboken, 26/4 -16:
Jag kollade upp världen runt-seglaren L.
[...] Det intressanta, utifrån allt korrupt som är i gång mot mig, var att finna att hon hade en blänkare på sin startsida, om att en person som tagit hennes namn och gjort en facebookprofil, inte var henne. Jag kollade upp det. Man har tagit in film och bilder på henne, så att det inte går tvivla på att det skulle vara henne.
Jag tänker om jag borde skriva nån rad om alla fabrikationer mot mig.



P.S. Sagt och gjort t.h.
Fabrikationer mot mig
Jag har en speciell situation sedan jag har en dator som jag vet att är hackad. Det visar sig på olika sätt. Som jag skrivit på min YouTube-kanal har jag nyss funnit att den varit (är?) hackad. Det visade sig också kring 2011. 2013 skapade jag en helt icke interaktiv andra YouTube-kanal, och jag upptäckte nyss att även den hackats. Det pågår allt möjligt skumt mot mig, och jag har skrivit om massor av fabrikationer i mina böcker. Det räcker med att googla mig eller Robert för att hitta sånt.
P.S. 8/5: Man försöker tvinga mig till att inte säga nåt om fabrikationerna. Så snart jag gör det börjar det komma läbbiga mejl med min e-postadress som avsändare. Jag dokumenterar sånt, med skärmklipp, i mina böcker.
Sedan båda Robert och jag varit och är isolerade kan man komma undan med att fabricera saker. Ingen kommer rapportera något till mig så jag kan bemöta. Sen har man heller ingen röst om man har en psykiatrisk diagnos.
P.S. 28/9: Det har också varit fabrikationer här i fastigheten, med sträv röklukt här uppe i trapphuset, t.ex. en gång då jag just köpt marockansk (!!!!...) keramik. Det har funnit många liknande fabrikationer mot mig. Det enda jag rökt i mitt liv var mellan 2010 och 2011. Jag har aldrig någonsin haft någon form för missbruk. Det är verkligheten. Välkommen flera att landa i verkligheten! Ju mera man följer illusioner och lögner ju dummare blir det i längden. Det är tokigt så det räcker när det gäller mig.

 





     Se exempel på fabrikationer.
Uppdaterat 20/4 -17.
 
   Jag skriver en del kring det. Även om Robert.

 



©Torger Berstad | www.lanterna.nu