Stycke ur
Track A serier.
Påhoppstidningsartikel om
en påhoppsutställning av Hans Wästlund och "AL".
Februari 2013 fann jag på nätet en mängd påhopp mot mig, som jag går
igenom i boken. Det är bl.a. tidningsartiklar om utställningar, där
det klart framgår att det är utställningar som trampar på mig. (Den jag gäller som.)
Jag fann att Hans W varit i gång mot mig länge på sin blogg. Varenda bild
är en påhoppsbild. |
|
Alltihop fullständigt groteska saker, utifrån idel
lögner.
Över (och nedanför, större) är en kalkerad påhoppstidningsbild från en påhoppsutställning
Hans W hade tillsammans med "AL". Detta är en del av en lång genomgång av
Hans' påhoppsbilder. (Det hela är så groteskt att det är tämligen
outhärdligt ens att titta på.)
Det är ett par saker jag inte hade uppfattat med påhoppsutställningen och
påhoppstidningsbilden. (Och jag vill inte utsätta mig för att läsa
artikeln.) Tidningsrubriken är "Smått, blått, i Munkfors". I
Dokumentation av en masspsykos
finns innehållspunkten
Några förklaringar och beskrivningar utöver förorden. De vanliga greppen i
attacker. Där ger jag exempel på greppet den värmländska
tidningen använt när de satt en rubrik med ett avsiktligt kommafel.
Inte
"Smått, blått i Munkfors", utan ett komma även
framför "blått". Man härmar mina skrivfel och egenheter för att alla skall
förstå att det hela handlar om "smarta påhopp på den där idioten" (som man
tycker man har rätt att trampa ihjäl).
Jag vet om skrivsvagheten att jag brukar sätta onödiga komman.
Sedan har det varit en gåta för mig varför Hans W gjort mig till boxare på
ett par bilder. Jag kom på vad som skall vara förklaringen till det
nyligen. Se
en länk om nätmobbning. I texten i
Track A serier har jag andra spekulationer.
Boktexten följer under bilderna.
Bilden på HW och medutställare på förra sidan är
från en tidningsartikel. Där har man sannerligen lyckats trycka in
megamycket smädelser på en bild. Utställningen i Munkfors, som rubricerad
”Smått, blått i Munkfors”, hade HW och (kvinnan), AL. Bak på väggen ser
man nidbilden på mig som en patetisk boxare (som jag behandlat). Den har
blå bakgrundsfärg. Nere, under AL’s arm, ser vi HW’s nidrendering av
Fågelmannen. (Blå färg i bakgrunden.) Kvinnan ”provar” en
ultramarinblå klänning på HW. De två strålar av (sjuk) glädje.....
Förklaring: På jappinen. se fanns bilden på Robert bredvid. Det finns här
ytterligare koppling till boxaren, så jag lägger här in texten jag skrivit
till bilden. Under länken Robert Jäppinens texter fanns underlänken
Från forskningens slutskede - 1966 - 1972.
[P.S. Det följande är lite onödigt långt innan det kommer fram till
Roberts klänning 1969 - 1970, som inte var någon HBTQ-grej - båda
Robert och jag var/är hetero - utan ingick i hans forskning i människan. -
Att kroppsligt utsätta sig själv, som han gjorde.]
Överst på sidan fanns bild med text som följande :
För att förstå bakgrunden till Roberts forskning i
människan (kamp för fred) bör man läsa det han skrivit på länken
Forskningsmetod på KUCKELIKU-EVIG 2002 - 2004.
Här följer lite av texten därifrån. Med denna bakgrundsbeskrivning kan
jag (TB) presentera flera texter (och bilder) från tiden. |
|
|
Från kungen och hovnarrens
tid: 1968 -1969. Gul mössa med blå kant. |
|
”... - Samma dag som krigsförklaringen mot egoismen
undertecknades på Amerikanska ambassaden i Stockholm startade en
treårsperiod av undersökning av om mina samlade insikter var konkret
hållbara - och eventuella illusioner skulle bortsovras - jag behövde inte
sovra bort något - det visade sig att det var bortsovrad tidigare - i
stället bekräftades och förstärktes alla insikter om vad människan är, som
var samlade från tre års ålder och genom åren - av folk på gator och torg
jag kolliderade med (från skoltiden och krigstiden i Ryssland, och
Finland, och senare i Sverige)
- yrket som konstnär var utmärkt (dock har jag aldrig kallat mig konstnär
- även om det står i mina papper) - polis och myndigheter var mycket
hjälpsamma - så jag tackar nu efter - och det gjorde jag redan då, varje
gång - jag var under skinnet på folk gång på gång - speciellt på
polisstationer och i domstolar - offentliga sammanhang -
( Klädnader för tre år var sydda i
förväg -66 och -67 (förberedelsetiden))
- Under ett år var jag överbefälhavare över en osynlig armé
- klädd i ’kamouflagedräkter’, med mönster i
batik - orange, rött och blått (för att synas i andra ändan av gatan -
samtidigt som jag var osynlig (- ur dokumentet lämnat på ambassaden: ”Den
osynlige är oslagbar - om jag stupar kommer en annan efter - de döda må
begravas” - och först idag under denna tid och år håller jag här på
synliggöra mig - och människan)
- Året därpå; från 2:a december -68 till den 2:a december -69 var
kungen och hovnarrens tid - klädnaderna varierade mellan kungliga och
hovnarrens - tillståndet från kungen till hovnarren växlade vid behov på
sekunden (samtal och svar på gator och torg)
- Från den 2:a december -69 till den 2:a december -70: bondpojkens tid
- vinterkläder i jutesäck med stämpel ”NON SLIP” (’inte halka trots
halkan’)
- sommarplagget var fjärilklänning - tunika - vita och blåa -
västklänningar i grått (lånat av min fru) eller rosa (självsytt efter
modellen) - mina vänner och bekanta frågade: ”Har du blivit degraderat
från kung till bondpojk?”
- svaret var: ”Tvärt om - nu vet jag allt som finns veta och har ej behov
av hovnarren som ett stöd” - detta år behövde jag varken förstå eller stå
för någonting - bara hoppa och vara glad, som de ohämmade barnen - så jag
var inte äldre än fem år då - var inte rädd för någonting, bland alla
ängsliga och rädda vuxna egoister -
- klädnaderna och tidpunkterna för rättegångar var bestämda och anpassade
av mig, utan att myndigheterna kände till det - jag åtalades flera gånger
för förargelseväckande beteende (75 kr. standardböter),
men vid rättegångarna har det aldrig
kommit fram vem jag har förargat - de trodde i sin blindhet att mitt
beteende borde förarga (allmänheten)...”
Sen följde inte bara beskrivningar som redan fanns på
Roberts hemsida, KUCKELIKU-EVIG (som jag gjort för honom), utan t.ex.
affischen Räkning till huset justitia, med hela Roberts text.
Massa för anskrämliga saker som bara gått ut över MIG!
Längre ner på sidan finns då bilden på Robert i hans frus (Kersti) vita
och blåa fjärilsklänning.
Texten jag skrivit till bilden lyder:
Göteborg 1970 - ”bondpojkens tid”
Dagstidningen GT upp och ner.
1970 sålde Robert på gatorna i Göteborg en ”dagstidning”:
GT upp och ner. Ett pappersblad med montage av de dagsaktuella politiska
nyheterna från GT, fast klippta så att ”dimman tagits bort” ur artiklarna.
(”Dimma”: Sådant journalister gör för att mildra eller censurera bort
o-önskvärt brutala fakta.) Dessutom annan text. Det finns även fragment
från sådan han själv då gjorde och skrev. Robert var iklädd en tunika och
hade en docka (representerande barnet) under armen när han sålde
tidningen.
Han sålde tidningen ropande: ”GT upp och ner! Köparen själv bestämmer
priset!”
Sen var det upp till var och en hur mycket det var värt att få
”tillfredsställt sin nyfikenhet”, som han sa. Någon gav en krona eller vad
det kunde bli.
P.S.
Som sagt blir det för mycket onödiga detaljer. Men efter detta följer en
speciell historia Robert berättat från denna tid, då ett gäng tuffingar
var på honom dagligen, och Robert indirekt utmanade ledaren om han inte
också skulle använda knytnävarna.
Då jag skrev detta hade jag inte kommit på att jag sålt mitt hus med en
boxningssäck i källaren, vilket skall ha varit upphovet till att Hans W
velat göra mig till boxare. Jag har aldrig i mitt liv slagits med någon,
och jag använde heller inte boxningssäcken i källaren, som jag beskriver
på
sidan om nätmobbning. - Verkligen att göra en höna av en
fjäder.
Men det är en del saker i mytbilderna om mig som jag bara kan spekulera
hur det uppkommit.
Men efter historien om då Robert tillslut även slogs - som är
väldigt intressant - och alltså fanns på jappinen.se, följer detta:
Slut på den hemsidetexten.
Det är depprimerande för mig att se detta nu, sedan det blir solklart för
mig hur allt detta gött bilden av inte bara Robert, utan MIG, som varande
nån buse... - Jag har, genom dessa exakta återgivelser (som jag varit
kapabel till tack vare Aspergertypiskt ovanligt gott minne) verkligen
själv serverat allt folk vill ha för att kunna demonisera...........
Men här ser vi då ”boxningsmotivet” - blått öga. Vi har om ”kung”, som
även finns i HW’s bloggtexter. Och vi har den blå klänningen, som HW
poserat med i tidningen... - Och detta var alltså Juni 2012 - kort efter
öppnandet av De ovanligas museum på Laxholmen i Munkfors. Så folk där
uppe, och tallösa allmänt, skall ha förstått precis vad WH så
lustigt anspelar på. Och i förlängningen av det där finns en
lynchmobb mot mig. Som jag har efter mig varenda gång jag sticker ut
näsan. VARJE DAG... (Jag vill inte utsätta mig för att läsa
artikeln, men journalisten har alla gånger varit införstått i det hela.
”Leker med”. [P.S. Jag hade inte sett och fattat grejen med det avsiktliga
kommafelet.])
P.S. ett tillägg om hans nidrendering av Fågelmannen. ”Storken” har en
tröja (med ljusblått på) utan ärmar. Detta skall referera till hur jag
mellan 1998 och 2000 hade en ljusblå sån T-tröja. (Jag hade blivit kär i
en tjej på det miljöterapeutiska behandlingshemmet Bergsgården (som - igen
- INTE var något missbruksbehandlingshem). Hon hade ljusblått. Jag har
spinkig överkropp så det kändes konstigt och såg inte bra ut.) I själva
verket kör HW en homoförnedringsgrej i detta. Transvestiter etc. Man
har velat ha det till att Robert och jag hade homosexuell relation.
På en pizzeria i Munkfors ville ägaren (?) varje gång jag väntade där på
Robert, alltid tala om sex. [Väldigt obehagligt.] Med min autism
kunde jag inte varken förstå vad han höll på med eller avstyra det. Senare
har jag klart förstått hur han - folk där uppe - trott vi hade en sån
relation. Tragiskt nog har min mor, far, syster och andra, antar jag,
trott samma sak. - Även märkbart då jag försökte flytta till Fredrikstad
2008. (Jag skrev f.ö. en dålig vers om ”Den perversa pizzabagaren”.)
Sen fanns en tidningsbild till om utställningen Blått, smått. -
Trampa-på-Torger-utställningen.
(Som bara befäster att journalisten ”lekt med”.) Här har HW målat
”mig”, enligt intrycket jag gett i miniatyrbilderna till mina videor på
min YouTube-kanal. (Se hela sidan i färg på nästa sida!)
Jag avbryter där.
Här finns i Track A serier nu en tidningsbild jag kalkerat, som
även finns i
Dokumentation av en masspsykos.
Innehållspunkten Påhopp av Munkforskonstnären HW. En spoofutställning och bilder på
facebook.
Miniatyren från min YouTube-kanal (som det såg ut den gång), med mig
kliande mig i huvudet, som Hans W gjort en nidbild på, finns på
innehållspunkten
Psykningsbildsidorna. Med inledning.
I tidningsartikeln kan man läsa att Hans har en målning som heter något
med monster. Så tidningen deltar i att sprida till hela Värmland att jag
skulle vara ett monster. För att vara ett monster behöver man väl begå
monstruösa handlingar? Jag må ha sett "monstruös" ut i experimentella
foton jag tagit med självutlösare och några videoklipp, men jag har aldrig
- ALDRIG - gjort någonting i närheten av något som kunde kallas
det. Däremot är det som pågår mot mig monstruöst. Alla som delar i det är
mera monster än jag någonsin varit.
Min enda provokativa handling: Att skriva - det som är sant.
Om det fanns yttrandefrihet skulle inget ha hänt mig. Om det blev rättvisa
skulle tallösa straffas. Tallösa deltar i brottslighet mot mig
dagligen. Alla som deltar är mera brottsliga än jag någonsin varit.
Det som pågår är fullständigt fascistoid. Jag förstår inte hur
man kan undvika att se det.
Det är också sociologiskt och psykologiskt något fullständigt otroligt,
som jag dokumenterat väldigt grundligt. Ett unikt material.
Så länge man inbillar sig att man deltar i att mörda ett monster kanske
man inte förstår det.
©Torger Berstad |
www.lanterna.nu
|