Filmer jag gillat de senaste åren.

16/6 -24:
Det är ett år sedan jag skrev här, så jag kan inte minnas alla bra filmer jag sett, men jag kan nämna de jag minns.

 Om dödsfall av nära, och sorgearbete, handlar en väldigt trevlig, icke linjär japansk film, som jag sett ett par gånger, Our Little Sister. Trailer.
(Dokumentärfilmen Det sista berget, som jag skriver om längre ner, handlar också dels om det.)
En annan film om det samma är Olydnad, där det är flera tangeringspunkter till mitt liv - inte just hbtq-temat, men väl att göra något annat med sitt liv än vad som förväntas. (Jag var abnormt lydig i uppväxten.)
Filmen påverkade att jag fick en otroligt intressant dröm. Trailer.
En jättebra ny regissör jag hittat är kanadensiska Monia Chokri. Sett ett par gånger filmen Jag och min bror. Komedi med djup. Trailer.
En bra fransk film om sexuella övergrepp i idrottskarriär, är Slalom. Trailer. Verkade väldigt realistisk.
SvT visade tre eller så av Michelangelo Antonionis tidigare filmer. Jag hade inte sett Feber (The Eclipse).
Jag har sett om Polanskis Rosemary's Baby. Polanski är ju jättebra. China Town t.ex. Jag gillar Jack Nicholson. (En favoritfilm av Antonioni är Passenger, med honom i ena huvudrollen. Och Gaudis fantastiska arkitektur inbakad.)





Annars har jag sett om några filmer jag skrivit om innan. Bl.a. köpt Julie Delpys superroliga Två dagar i Paris. Trailer.
P.S. Glömde att jag även köpt Michelangelo Antonionis Identifikation av en kvinna, som också är jättebra. Trailer.
I extramaterialet fann jag att Antonioni som gammal inte kunde tala längre och, med hjälp, gjorde intressant abstrakt bildkonst. Vilket är logiskt utifrån hur viktigt fotot är i hans filmer. Han inspirerade bildkonstnärer i sin tid, har jag hört sagt.

11/6 -23: Sett ett bra relationsdrama: The Kids Are All Right. Trailer.

27/5 -23:
Jag har nyss sett något så sällsynt som en realistisk feelgood-film: franska Parfymerna. Bra med inte för mycket drama. Såg den två gånger. Trailer.

24/4 -23:
Jag har sett Wes Andersons The Royal Tenenbaums. Tidigare har jag sett en annan film av honom, Moonrise Kingdom. Båda fantasifulla, roliga och snygga. Helt orealistiska.
En realistisk film jag nyss såg är iranska Nader och Simin - en separation. Mina föräldrar separerade då jag var 12 - 14, och hur jobbigt det kan bli för barnet som "hamnar i mellan" fångas bra i filmen.
Annars har jag blivit såld på en komisk tv-serie som går på Axess Tv: I unionens tjänst utspelar sig på Europaparlamentet. Se trailer.
Nedanför skriver jag om dokumentären Det sista berget. Alpinisten Reinhold Messner figurerar där. Jag har nyss sett en dokumentär på tyska 3SAT om honom, Nanga Parbat - Mein Schlüsselberg. En otrolig historia. (Det handlar om berget Nanga Parbat även i Det sista berget.)
11/2 -23:
Såg om Chaplins underbara Stadens ljus i går. Jag har gillat Chaplin och Buster Keaton sedan barndomen.

Jag har ett tag sett många gånger om den prisbelönade dokumentären Det sista berget. Det är flera skäl till att jag uppskattar filmen, som handlar om en alpinistfamilj.
Se trailern.

P.S. (12/11 -24) I min senaste bok med pennteckningar och drömmar, En blommas själ, finns en innehållspunkt: Teckningar och drömmar som kommit utifrån bergsklättringsdokumentären Det sista berget.
Jag har där tagit in teckningen bredvid, plus en till, och förklaringstext som jag tidigare haft på denna länk.


Vidare med filmer:
Jag är förtjust i Deborah Kerr så jag har sett ett par filmer med henne (en var Lek på annans gård, dubbat till tyska), och så har jag sett om David Leans otroligt bra film, Ryans dotter. Trailer. (Fann ut: De byggde hela byn där det utspelas...)

26/8 -22:
Den senaste bra dokumentären jag sett är Greta, om Greta Thunberg och miljökampen.
 Från slutet: "Ibland tänker jag att det vore bra om alla hade lite mera Aspergers. I alla fall när det kommer till klimatet."

10/12 -21: Krzysztof Kieslowski

Jag har en innehållspunkt med filmregissören Krzysztof Kieslowski i min senaste bok med teckningar och drömmer, Pangea - Andarnas hus. En teckning och en dröm har undermedvetet kommit utifrån hans filmer. Inledningsvis skriver jag:

"2020 snöade jag in mig på Krzysztof Kieslowskis filmer. Jag köpte de jag inte hade, inklusive en box med hans fyra första."

Boxen heter Cinema of Conflict (P.S.: begränsad upplaga och slutsåld) och innehåller, förutom de fyra första filmerna, jättemycket bra extramaterial om Kieslowski och den politiska situationen i Polen då: åren under kommunismen, undantagstillstånd och censur. Jag behövde se det för att förstå filmerna.


Det finns en innehållspunkt med en dröm jag fått utifrån Kieslowski  även i boken Out of This world - Teckningar, drömmar, det undermedvetna. (Trikoloren - Den vita filmen)

 

Den allra första filmen tyckte jag var för torr, men jag gillar de nästa tre: Camera Buff, Blind Chance och särskilt No End.

Kieslowski är filmregissören jag sätter högst. Jag har sett om (och om) hans filmer sedan 2020. Även Veronikas dubbelliv och Dekalogen.
Den andra regissören jag gärna ser om är Michelangelo Antonioni.

P.S. Kieslowski skrev också manus till en trilogi filmer som han inte fick förverkligat: Himlen, Helvetet och Skärselden. Tom Tykwer har, efter Kieslowskis död, gjort filmen Himlen. Den är jättebra. Jag gillar alla filmerna av Tykwer jag sett.


18/5 -22:
 
Ur En krans andeblommor:

"Kvällen innan jag gjorde denna hade jag tittat på en av Krzysztof Kieślowskis filmer i serien Dekalogen. Den kvinnliga huvudrollsinnehavaren har en väldigt böjd näsa. Därför har jag påbörjat teckningen med en sådan. När jag hade modellerat ett tag tyckte jag det påminde om någon.
Det blir rätt ofta oavsiktligt (undermedvetet) porträttlikhet när jag tecknar. Det har inte blivit likt hon i Kieślowskifilmen, utan samma dag hade jag sett filmen Jorden är blå som en apelsin, från Ukraina. Det liknar lite en tjej i den filmen. (Hon vill bli filmregissör. Har inte den böjda näsan.)"


En annan bra dokumentär från krig, som ger mera av en politisk inblick, är Mitt Syrien. Fast jag fick se den över två dagar. (Jag är en sån där "känslig tittare" som uppskattar att varnas.)

Dokumentärerna jag gillar bäst är de av Simon Reeve. Alla hans serier.

En fantastisk naturfilm jag nyss såg är Pingvinresan. Kejsarpingvinerna har getts mänskliga röster.

 


 




Jag vet inte ens om jag skulle klara att teckna ett slaviskt ansikte om jag försökte. Det är mitt undermedvetna som är "konstnären som gör det". Det blir den här sortens förbluffande överaskningar rätt ofta. Har skett sedan 2016.



Här följer text jag skrivit 2016 - 2019.
Längst ner: Uppdatering 8/11 -19.

2016:

Tråkigt nog har TCM lagts ner. Jag gillar många gamla svartvita amerikanska filmer.
Här är några filmer jag listat, flera från TCM.

Sett om Kieslowskis Trikoloren, som jag tycker är fantastisk. (Trailer) Av Fellini har de visat 8½ och Julietta och andarna (Trailer). Andra: 4 månader, 3 veckor och 2 dagar, Morvern Callar, Paranoid Park och Camino (Trailer). Tidigare har det gått en serie filmer med Betty Davis, som jag gillade alla av. Särskilt Under nya stjärnor. (Världens underbaraste slut. Trailer och klipp.) Blev förtjust i henne och fick en ny favoritskådespelerska. Andra äldre filmer jag gillar är The Shop Around the Corner (Trailer), En skön historia (Trailer) och Ryans dotter av David Lean (Trailer), som även gjort En resa till Indien med Judy Davis, som jag är förtjust i. (Trailer)
Om att vara heterosexuell, men inte "nog macho": Te och sympati. (Trailer)
Jag har skrivit av ett stycke jag identifierar mig med:
"What facts? There are no facts, except this boy is different. Doesn't conform to your ideas of what a man is. This whole thing is judgemented by prejudice, and I resent it. He's not like me, and therefore he's capable of all possible crimes. He's not "one of us" - a member of the tribe - so the tribe has to find a scapegoat to reaffirm your shaky position."
 Deborah Kerr är också bra i Iguanans natt. (Jag har även blivit förtjust i henne.)
 Jag gillar Woody Allens äldre filmer.
Annars har jag sett om Den gröna cykeln. En "feelgood", tycker jag. (Trailer) En annan: 10 items or less (Trailer)
Nyss sett Polanskis Frantic. (Såna filmer jag brukar undvika sen jag får svårt somna och lätt får mardrömmar.)

11/12 -17:
Sett om Woody Allens Hannah och hennes systrar, och för första gången Bananas. Apropå judisk humor (det är det väl?) är bröderna Coens A Serious Man en väldigt bra svart komedi. (En sorts nutida Jobs bok.)
Sett om 10 items or less fyra gånger. Trailer. Bästa feelgood.
Sett en tysk film som heter Zuckersand, som vann ett tittarpris. Från Östtyskland på 70-talet. Ett par saker hade resonans till min barndom.
Annars har jag sett Hitchcocks Sabotör och sett om Mannen som visste för mycket. (Judy Garland och James Stewart, som jag gillar.)
Sen har jag för första gång på all evighet sett en skräckfilm: Rösten från andra sidan, med Donald Sutherland. (Trailer)
SvT visade en förmiddag en Buster Keaton-film som hette Oss flickor emellan. Jag har gillat Buster Keaton redan i barndomen, men inte sett honom på all evighet. Han spelar en uppenbart autistisk professor, som tolkar bokstavligt, och inte alls hänger med på vad som händer runt honom. Ändå slutar det lyckligt med att han blir ihop med den bra tjejen. (Klipp. I en film från 30-talet kanske t.o.m. jag skulle kunna bli ihop med någon.)
Sedan det är Jul kan jag en gång till puffa för The Shop Around the Corner, som är en feelgood-Julfilm (Trailer), tillika förlagan till den mycket sämre Du har mail.
 






Här är några filmer jag nämnt på hemsidan förr:
En strimma solsken med Sidney Poitier (Trailer); Julie Delpys hejdlöst roliga Två dagar i Paris (Trailer); filmer av Michelangelo Antonioni (Blow Up (Trailer)och Zabriskie Point visades förr på TCM); Un giorno particulare; Dark Victory med Bette Davis (Trailer); Robert Altmans filmer, senast trevliga A Prairie Home Companion (Trailer); Min vän Harvey (Trailer) och Juno är också feelgood.
Filmer som gjort intryck på mig tidigare är t.ex. Andrej Tarkovskijs', särskilt Stalker (Trailer); autismrelevanta Välkommen Mr. Chance! med Peter Sellers (Trailer); autism- och traumarelevanta Ett otroligt stort äventyr (Trailer) och Bad Boy Bubby (Trailer); Fassbinders Veronika Voss längtan; Picnic at Hanging Rocks (Trailer). Jag gillade Johan Klings Darling och Puss (Trailer). Den bästa autismfilmen är Temple Grandin. (Trailer)
(Annars har jag förstås alla filmer Frank Zappa gjort.)
 
En filmuppdatering 29/5 -19:
För det första skall jag rätta till att jag inte innan nämnt den fransk-iransk-amerikanska filmen Circumstance.
Jag fick inspelat massa bra från filmkanalen Silver innan den försvann. Nu har nyligen min TIVO-box gått sönder, så jag har förlorat allt möjligt. Fast just innan hade jag köpt en box med Jim Jarmuschs första sex filmer. Hade inte tidigare sett hans första, Permanent Vacation. Jag gillar alla filmerna, och särskilt Stranger Than Paradise och Down By Law, med Tom Waits.
Dessutom hade jag nyss köpt en box med Bette Davis-filmer, sedan jag är ett stort fan av henne.
Då TIVO-boxen gick sönder var det självklart att köpa en Bette Davis-box till, där Under nya stjärnor (Now Voyager) finns med. Kan inte vara utan den filmen, som är relevant om man haft psykiska problem och/eller varit skilsmässobarn.
En del av filmerna jag inte hade sett var rätt omskakande. Alla är bra.
Teckningen bredvid har blivit sådär märkligt dramatisk beroende på dessa filmer, som jag såg medan jag inte hade TV. Se en förklaring på denna teckningslänk.
Annars har jag sett om Den franske löjtnantens kvinna. Manus av Harold Pinter och med en av mina favoritskådespelare: Jeremy Irons.
Dessutom köpte jag en box med Hitchcock-filmer. Inte sett (om) alla än, men gillade Marnie, som är traumarelevant. Studie i brott (Vertigo) är en höjdarfilm på boxen. En mera rolig film är Arvet (Family Plot).

Omedvetet inspirerad av Jarmuschs Only Lovers Left Alive, som jag aldrig såg klart.

  

Dessutom har jag sett om två av Michelangelo Antonionis filmer: Den röda öknen och Passanger, med Jack Nicholson. Hans filmer - de fyra jag sett - är poetiska och filosofiska som ingen annan regissör jag vet om. (Andrej Tarkovskijs filmer och också väldigt så.)
De mest mänskliga filmerna jag vet om är Kieslowskis'. Har sett om Frihet - den blå filmen, Veronikas dubbelliv och En liten film om kärlek.


24/6 -19:
Jag har massa videoband med filmer jag spelat in kring 1998 - 2001, men aldrig tittat på. Jag letade efter en Frank Zappa-video och plockade lika gott ut några filmer. Jag har sett om Ett otroligt stort äventyr (Trailer) av Mike Newell, som gjort Fyra bröllop och en begravning. Det är en ok feelgoodfilm, men Ett otroligt stort äventyr är baserad på en roman och har djup.
Den kretsar kring en teater och uppsättningen av Peter Pan. Teaterregissören talar i en scen om att det inte finns någon symbolik i Peter Pan, och (om jag minns rätt) avvisar då att författaren JM Barrie skall ha känt sig avvisad av sin mor då hans storebror dog, och att det inverkat. Hur som helst finns en parallell till den 16-åriga tjejen i huvudrollen, som lämnats av sin mor som spädbarn och därtill traumatiserats av andra världskriget. Hon anställs på teatern, men har svårt att passa in socialt.
Jag tror det var 1998 jag såg filmen först. Med Aspergers syndrom har man ju väldigt svårt för det sociala, och jag har dessutom en lite traumatiserad barndom, så det är en film som berör mig starkt. (Filmtiteln kommer från en scen i Peter Pan där han tror att han skall dö och tänker att det skall bli ett otroligt stort äventyr.)

Annars kom en DVD med Michael Moores Fahrenheit 11/9 fram, som jag skall ha köpt 2004 med tanke på Robert, som kommenterade allt politiskt kring den tiden på hemsidan jag hjälpte honom att göra. Fast ingen av oss såg den, utan jag kollade den nu. Kuslig insyn i mycket.
När jag ändå är inne på dokumentärer kan jag nämna Simon Lereng Wilmonts väldigt bra krigsdokumentär Olegs barndom. Det är så nära jag nånsin sett hur det är att leva i ett krig. Från Ukraina.
Har sett ett par bra dokumentärer från Iran, som serien Iran inifrån. (Det verkar vara en överrepresentation av holländare bland bra dokumentärfilmare. Denna är av Thomas Erdbrink. Se på Kunskapskanalen.)

Annars har jag sett om Hal Hartleys film Trust, som är destabiliserande (för mig), men bra.
8/11 -19:

Jag fann animationen för ett tag sedan förde att musiken är gjort av Tom Waits och Kathleen Brennan.

 



 
P.S. Två bra dokumentärer som gått på Kunskapskanalen:
Ovan Babylon (Väldigt rörande.) och Gaza - vi vill bara leva! (Välgjort och klaustrofobisk.)

 

Videolänk:
Flight of the Conchords - A Texan Odyssey (Med hits som Business Time.)

Annars har jag nyligen köpt två konsertvideor:
Neil Youngs Rust Never Sleeps och Siouxsie and the Banchees Nocturne.

 

Torger Berstad | www.lanterna.nu