Jag tecknar intuitivt och planlöst, vilket är orsaken till att mycket kopplas undermedvetet.
Om man, utan att ifrågasätta, lyder vad man än får för impulser, så sker det automatiskt.
Det liknar hur saker kopplas undermedvetet i drömmar.
Ibland kommer något jag tecknat in i en dröm, vilket jag tycker är extra intressant.
Se I ramen oktober.














 





 

 

Lite om hur jag tecknar. - Vanligen intuitivt, utan någon idé.

Det är oftast på kvällen jag tecknar. Då tänder jag alltid stearinljus och har annars bara en lampa svagt på över mig. Så jag sitter alltså rätt mörkt. Jag ser stearinljusen och många gröna växter framför mig. Det påverkar hur teckningarna blir. Det är en hel del grönska - också förde jag älskar naturen - och som man ser i galleriet är det ofta vita motiv mot svart bakgrund.
Med stearinljusen finns automatiskt en känsla av, och association till, andlighet. Därför har det blivit så att de vita formarna ibland, för mig, representerar något andligt. Det är inte något jag brukar tänka direkt när jag tecknar, men det blir ibland så.
Intill teckningen bredvid finns i blocket en teckning med en cykelrörelse. Omedvetet har det därför blivit något sånt här också. En cykel mellan liv (det vita) och död. Jag gör så mycket omedvetet att jag får analysera vad jag gjort i efterhand. Från trädet, som lyser andligt, går även något upp, som båda är mörkt och blir ljust. Jag ser det som att när trädet dör fortsätter något andligt upp till höger. Något utöver liv-död-cykeln.

Jag gjorde nästan bara abstrakta bilder på 90-talet och hälften av 00-talet. Därför har jag väldigt fokus på det rent formmässiga när jag tecknar. Autistisk hyperfokus spelar också in. Ofta tror jag att jag bara utformar det rent formmässiga, men ser sedan att något kommit fram undermedvetet. Ofta är det jag gör, utan att jag märkt det, påverkat av annat som finns tecknat eller skrivet på ritblockssidan. Jag kan i stunden tro att något "kommit från ingenstans", men se efteråt att det kommit från något specifikt. Därför är det också spännande för mig själv.

Som jag skrivit i förordet till Out of This World - Teckningar, drömmar, det undermedvetna finns det aldrig berusningsmedel med i bilden. Fast jag tar kring 22:00 sömntabletter (oförändrade doser sedan det sattes in 1998), som långsamt verkar mera och mera, tills jag lägger mig kring 24:00. (Tar då en insomningstablett.)
Så en del av det jag tecknar är gjort när sömntabletterna börjat att ta skruv. Det kan då bli en del "kvällsklotter", men det blir även teckningar jag tycker är bra. Ett uppslag i boken som är ett bra exempel på det: Teckningar där saker kopplats undermedvetet. Cat Power och Bibeln. Som man ser där kopplas ofta mycket undermedvetet, i det jag klottrar. Någon klar gräns mellan det jag tycker är klotter och det jag tycker är bra teckningar, finns inte. På just den sidan tycker jag
teckningen här bredvid och den intill är bra. Men det är, som jag skriver, sprunget ur omedvetna associationer utifrån klottret och musiken. Som jag skriver i förordet är klottret alltså en del av förklaringen och behöver visas i en bok som den, där det handlar om just det undermedvetna. (P.S. Jag klottrar allt mindre och tecknar alltmera i detalj nu.)
Jag lyssnar alltid på musik på kvällarna, så teckningarna är ofta påverkade av det. Som man ser nederst i bokens innehållsindex finns många artister och grupper nämnda.
Jag jobbar också ofta vidare på teckningar nästa dag, eller dagarna framöver. Ofta på dagen då också.
 
Att jag tecknar planlöst betyder inte att jag inte har kontroll, utan jag går efter formkänslan. Robert talade om att "lyssna inombords". ("Det är bara med hjärtat man kan se ordentligt.", som det sägs i Den lille prinsen. ) Jag tecknar också ofta in något som jag "ser i förväg". En linje, en form, ett ansikte, en kropp.

Jag skriver också om hur jag tecknar i förordet till Out of This World och till omslagsteckningen till Pennteckningar.

Se också, på min WordPress-sida:
Förklaringen till Trädmannen.



Se, på outofthisworld.design, teckningen
överst på ett tänkt, möjligt cd-omslag
.

 



 ©Torger Berstad | www.lanterna.nu