Kan människan tillåta?

Text från 1961 om atomexperiment, som Robert delade ut 10 000 ex. av. Den är tryckt på fint papper. Jag har renskrivit det på nästa sida. [Under.]
 




Se Roberts beskrivning i översiktstexten på sidan 47! På kopian jag skannat in har han, till någon, under skrivit till:

P.S. Texten är från 1961 - i nov. månad 61 fick sv. Statsminister Tage Erlander det första blad. Med text ovan – kl. 7 en lördag morgon, och söndag dagen därpå kl. 11 fick den dåvarande Förenta Staternas amb. i Sverige – Sovjetunionens amb. fick texten samma dag kl. 12.30 - och under veckan som följde delade jag ut på Stockholms gator 10 000 ex personligen - - 10 000 gånger sträckte handen och varje gång endast mot en annan utsträckt hand –
10 000 – läste på platsen – gatan – nickade välvilligt, vikte papperet. Män stoppade i inre ficka, kvinnor i handväska. 7 eller 8 som slängdes – någon riven – efter de läste en eller två rader (dessa har jag kvar som TALANDE spår) - - en vecka efter min Stockholmsvisit – i OSLO freds Nobelpristagaren LUTULI fick med sig det sista bladet till SYDAFRIKA.

Texten:

Att man i samband med atomexperiment fortfarande talar om experiment även i megatonstyrka? Efter Hiroshima är detta ett missbruk av termen. Ett experiment innebär att den experimenterande vet vad han experimenterar med. Ett experiment är ett försök med något givet, inom vissa, bestämda gränser. Den experimenterande söker ett svar på frågan hur något sker, men vet var och inom vilket fält detta något skall ske och kan behärska, begränsa dess följder. Ett experiment är en isolerad händelse och dess undersökningsobjekt är materien.
Atomexperiment har sprängt denna definition. Det begränsar sig inte till lagar som gäller den döda materien utan ingriper i skeenden vars lagar bestämmer det levande, livet, människan. Dess följder är oöverskådliga. Här experimenterar människan av i dag med kommande, ofödda släkten. Våldför sig på livets grundvalar. Är hon medveten, tar hon hela skulden på sig. Inte bara kollektivt utan individuellt. Var och en som inte öppet tar avstånd från dessa ”experiment” eller som passivt medverkar i denna hittills oöverträffade mordaktion, blir medskyldig. Hur kan då den enskilda människan frita sig från denna skuld? Endast genom att öppet uttala sitt bestämda Nej! till själva mentaliteten bakom all aggression, i alla dess former.
                                                        Robert Jäppinen

 

JA med tvivel = samma
som lögn
NEJ med tvivel = samma
som lögn

JA utan tvivel = sanning
Nej utan tvivel = sanning

JA med tvivel = ej medveten
NEJ med tvivel = ej medveten

JA utan tvivel = medveten
NEJ utan tvivel = medveten

 

är människan medveten talar hon sanning på alla språk i alla former

Är människan ej medveten, kan hon ej tala sanning, tar hon ej heller någon skuld på sig.

Sanning är enhet = JA och NEJ

om jag talar så skall jag ej påstå att det är sant om jag tvivlar


Det om ja och nej fanns också överst på KUCKELIKU-EVIG.



 



Bokens innehåll, med några länkar:


Förord

Roberts presentation

Berättelsen om flykten och löftet till livet

Hemsidelänken Forskningsmetod

Instrument i en forskares hand

Affischen Räkning till huset Justitia (1969)

Affischen Manipulation... (1972)

En översikt över fredsarbetet

Texter och bilder tidskronologiskt

1956: Ungern

1961: Kan människan tillåta?

Två återgivningar: Idé 1 och Idé 2 samt Världsflaggan

1967: Krigsförklaring mot egoismen

1978: 1:a Maj-manifestet

1982: Dokument från framtiden

1986: Manifest och proklamering av ny tideräkning

Appendix med konst



Boken Robert Jäppinens texter
 


Torger Berstad | www.lanterna.nu