Två återgivningar: Idé 1 och Idé 2, samt Världsflaggan

Bilden intill fanns på utställningslappar Robert hade på Galleri Expansiv. Det finns en bak-grundsbeskrivning, som jag vill ge.
Under åren jag känt Robert har det faktiskt aldrig hänt att han inte mått bra. Han var alltid glad. Men han har beskrivit hur han hade en kris under en vecka en gång på sextiotalet.
Hans grafik hade berömts, och han hade börjat få tankar på att han skulle ge upp sin forskning i människan och göra karriär, även internationellt. Han var nedstämd, och hans fru, Kersti, påminde honom om hur han brukade säga till folk
Varför skulle man vara ledsen när man ville vara glad? Han svarade att han hade det i huvudet hela tiden nu, men att det inte hjälpte. Krisen gick över såhär: En dag satt han i sin dammiga ateljé. Ordet jag malde hela tiden i tankarna. I solljuset från fönstret såg han de små dammkornen som svävade i rummet. En ny tanke kom: Jag är ingenting mera än ett dammkorn. Då han tänkte det godtog han också att det var så. Krisen försvann. Han gjorde nu det grafiska bladet ovanför, med ordet Konst skrivet i spiral.
Över står det uppochner
Bilden ovan kostar     Kr utan signatur och med signatur   
     Kr.


Som Robert beskriver hur han konkretiserade tankar, gjorde han nu en särskild grafikutställning där han skulle ”sälja sin strävan och köpa tillbaka den”. De två grafiska bladen - ett med signatur och ett utan - representerade hans strävan. Det han hade gett löfte till livet att han skulle ägna sig åt, efter flykten från koncentrationslägret som ung. Han gav bladen titlarna Idé 1 och Idé 2.
På vernissage gjorde han en auktion. Efter att ha fått såld de två bilderna (en för 27: -) sa han att han nu ville köpa tillbaka de. Robert har beskrivit hur det blev en väldig spänning i rummet. Han hade lånat ca 2 500: - av Kersti för att kunna köpa tillbaka de. När den ena köparen, hans vän Åke, inte godtog allt högre bud, sa Robert tillslut att han kunde välja grafik från väggarna, motsvarande det sista budet. Det slutade med att Robert fick köpt tillbaka båda bilderna.



Världsflaggan.
En positiv komposition.

Den övre bilden är en komposition Robert gjorde på sextiotalet. Världsflaggan fanns i toppen på KUCKELIKU-EVIG. Robert har också gjort den som flagga. (En gång hissad hos grannen.)
Den rostiga plåten under (som tyvärr skadats i ateljébranden 1989) är en undersökning. Jag återkommer till den.
 



Robert har beskrivit hur han arbetet med några bilder varje dag under flera år. (Målningen Flöjtspelerskan är ett exempel.) Bakgrunden för Världsflaggan är att han väldigt länge jobbade med att åstadkomma en enkel komposition som gav en positiv känsla. Han ville också att det skulle vara en bild som det fungerade att uppförstora hur mycket som helst.
Han har sagt att han gjorde ett glädjehopp då han kom fram till kompositionen.
För att finna ut om det verkligen var kompositionen som sådan som gav en positiv känsla, svetsade han den på ett oattraktivt material, en rostig plåt, och ställde ut.
På sina utställningar ställde han, som han sa, egentligen ut publiken. Han ville se och förstå hur folk reagerade. Reaktionerna på rostplåten var bara positiva.
(Den sista tiden ville han få lagt den på hemsidans startsida, men det blev aldrig av.)



 



Bokens innehåll, med några länkar:

Förord

Roberts presentation

Berättelsen om flykten och löftet till livet

Hemsidelänken Forskningsmetod

Instrument i en forskares hand

Affischen Räkning till huset Justitia (1969)

Affischen Manipulation... (1972)

En översikt över fredsarbetet

Texter och bilder tidskronologiskt

1956: Ungern

1961: Kan människan tillåta?

Två återgivningar: Idé 1 och Idé 2 samt Världsflaggan

1967: Krigsförklaring mot egoismen

1978: 1:a Maj-manifestet

1982: Dokument från framtiden

1986: Manifest och proklamering av ny tideräkning

Appendix med konst



Boken Robert Jäppinens texter
 


Torger Berstad | www.lanterna.nu