Innehåll, med några länkar:



Förord

Roberts presentation

Berättelsen om flykten och löftet till livet

Hemsidelänken Forskningsmetod

Instrument i en forskares hand

Affischen Räkning till huset Justitia (1969)

Affischen Manipulation... (1972)

En översikt över fredsarbetet

Texter och bilder tidskronologiskt

1956: Ungern

1961: Kan människan tillåta?

Två återgivningar:
Idé 1 och Idé 2, samt Världsflaggan

1967: Krigsförklaring mot egoismen

1978: 1:a Maj-manifestet

1982: Dokument från framtiden

1986: Manifest och proklamering av ny tideräkning

Appendix med konst

 

Robert Jäppinens texter

- MANIPULATION -
”GLOBAL SUPER-PERFORMANCE MED RINGEN I NÄSAN”

 

Här följer texten på denna affisch:


SISTA PUNKTEN I MIN UNDERSÖKNING OM VANANS MAKT 1972 – TID – EN VECKA – FRÅN MÅNDAG TILL MÅNDAG NOVEMBER 1972.

fem dagar i rad på morgonen klockan 9 direkt från bussen till polishuset – sidodörr (ej huvudingången) - hälsar - "sola i karlsta" - och att "polisen skulle raka av sig mustascherna" - (salvador dali-vaxade mustascher) - (han var vikarie den veckan - polischefen hade semester)
- (hela veckan var mulen och jag hälsade "sola i kalsta") - folk tittade och sa "det var dåligt med sol" - och jag fyllde på " har du glömt den glada flickan" (knappt någon kom ihåg vad flickan hette) - pojken från trälarnas stad ritade månen och kallade bilden "sola i Karlstad"

 

 

– hjälpte - glömskan på traven och flickan var glömd

i polishuset på fredagen den femte dagen väntade de på "galningen" i fönstren - som körde om och om igen att p skulle raka av sig mustascherna på söndagen - för då skulle HAN ROBERT ha makten i Karlstad genom att med en riktig spade gräva där hunden var begraven i sandgrundsparken för där var den begraven i sanden - -
- DEN SÖNDAGEN VAR DET SOLSKEN I KARLSTAD

- min vän bo hämtade mig med sin bil och körde mig till sandgrundsparken – när jag tar med mig en militärspade med extra långt skaft och en liten spade till en liten man - ifall någon ville hjälpa till att gräva hunden fram - - bo tittade på mig frågande och sa - "nu fattar - - dig inte" - mitt svar var - "det gäller inte att frälsa enstaka"

framme i sandgrundsparken - lekplatsen - många väntade - föräldrar med sina barn - fler än vanligt - ett soligt karlstad - ringen hoppade på min mustasch - när jag plockade fram min stora spade och min lilla och frågade om någon ville hjälpa till att gräva här i sandlådan - för här i sandlådan finns en hund begraven - då sprang en pojke fram och sa jag vill hjälpa till - han fick spaden och satte i gång att slänga ut sanden ur sandlådan - glatt överraskad och nyfikna vittnade - - vad som hände i sandlådan den minnesdagen i sandgrundsparken - (jag berättade under tiden pojken grävde) - (jag kommer inte ihåg hans namn men jag har detta på film) jag berättade om hur gamla sägner kom till och vad de betyder t ex "hund begraven" - "det bästa hos människan är hunden" - om "tummen i handflatan" - när jag var färdig med berättelsen satte pojken punkt med satsen - nu har vi kommit till jorden

fredag eftermiddag satte jag ringen i näsan visade mig utanför polishuset - en stund senare på torget (- där kärringen min står på sockeln) fotograferas jag på avstånd av civilklädda - (vanliga civila fotograferade mig på nära håll)

- lördag morgon utanför polishusets sidodörr klockan 9 går inte in som de andra dagarna utan går in mitt emot i en mattaffär där hälsar jag sola i karlsta - jag väntar min hovfotograf han kommer strax – 2 - 3 minuter senare - där kommer han med stor kamera på magen - -
jag skyndar mig ut - möter min kamera man - han säger - kan du stå stilla - jag svarade du har världens bästa kamera knäpp av bara det blir bara bättre när jag gungar - (med kroppen fram och tillbaka en gång - med den richard nixons huvud i min högra hand rör jag handen snabbt-) - - FULLTRÄFF - (- det kan ses på bilden nixons huvud oskarpt i jämförelse med ringen i näsan hos mig) - min fotograf visste inte att jag kände på mig att han var polis - jag ber honom sända kopian på kortet till mig - han lovar utan att mena -
 
måndag återkommer jag punktligt klockan 9 - det var sol då - tre civilklädda står på hörnet av gräsmattan utanför huvudingången - jag hälsar sola i karlsta hör ni hemma i huset - ja svarar en av dem - jag säger - eran chef glömde att raka av sig mustascherna i går - (jag har ringen i min ficka - grön hatt på huvudet två jumprar på min överkropp mässingkedjan slängd över axlar blåjeans och gummistövlar - vanlig bondpojk i värmland)

- pausen var talande - mannen sa "där kommer polischefens fru" - (jag hade observerat en kvinna bakom glasdörren i huset när jag kom fram - nu står jag med ryggen mot huvudingången - innan jag ser henne när hon kommer ut säger jag "pojkarna kommer med lögner - påstår att du är p-chefens fru" - hon bekräftar mitt påstående och säger nej men jag skulle vilja ta en bild på dig - jag frågade - skall du gå efter kameran eller skall vi gå
upp till dig - då sade hon "vi går upp till mig" - vi använde inte hissen utan gick  trapporna upp - jag pratade hela tiden - den ena stunden trodde de att jag var galen den andra stunden trodde de något annat - ex "jag skall inspektera huset nästa måndag eller skall jag börja redan i dag - - - - - -"

när vi var framme vid fotoateljén margit skulle göra i ordning kameran i ett angränsande rum - en av männen avslöjade sig som chef på platsen ställde sig bakom sitt skrivbord - när jag fick ögonkontakt med mannen bakom bordet frågade jag - är kortet från lördags färdigt - jag släppte inte ögonen - han hade inte en chans att ljuga så - ja - då får jag det redan idag för det var lovat - då var den andre mannen av tre som sa - det är inte riktigt färdigt än - då får jag dem i morgon samtidigt som jag hämtar margits kort

margit kallade in mig i rummet - två kameror på stabila stativ - framför kamerorna var det stolar med nummerhållare - där brottslingar sitter med lapp på bröstet - kameramannen utom margit tog många foton från alla möjliga vinklar - margit skulle rätta till mitt huvud - då sa jag - du skall bara sköta kameran - finns det nummer för mig också - en nolla - ingen kamera kan göra en idiotbild på mig – hon tog tre bilder sen bad hon mig sitta i den andra stolen med för ett färgkort hon tog en bild som jag minns idag - den bilden har jag inte frågat efter

på tisdagen hämtade jag de svartvita bilderna de var i ett kuvert - som väntade på mig på den nedre våningen - jag visade korten för tjejerna som gav mig kuvertet och yttrade - "även idioten kan se att mannen inte är idiot" [Se längre ner!]

JAG INSPEKTERADE HUSET NÄSTA MÅNDAG

Då var den ordinarie polischefen tillbaka i sin tjänst han visade mig fyllericellerna sen jag begärde att få lov att besöka även häktningsavdelningen högst uppe sa polischefen att han inte ansvarade för det - då sa jag du känner folket i huset så ring och tala om att jag kommer - och det gjorde han
- på häktningsavdelningen var luften mycket dålig - när jag tittade i de tomma cellerna så var luften likadan där som i övriga korridoren - jag ville även se rastgården på taket på rastgården frågade jag var luftintagen låg då pekade han på luftintaget - det var i närheten av luftutsläppet på taket (från hela husets toaletter) vid lågtryck som denna dagen och efter väderförhållanden för övrigt sögs toalettlukten in tillbaka till både intagna och personalen på häktningsavdelningen - - saknad bondlogik hos arkitekten

- Om detta föreläste jag en vecka senare på högskolan i karlstad. Att jag fick tillstånd att inspektera polishuset utan något skrivande var tack vare min rakframhet mot polischefen - om han ville kunde han ha krånglat till det och tvingat mig att begära tillstånd från Stockholm -
(jag kände till detta förhållande - om begäran om inspektion)
 
Fotografierna tagna och framkallade av polisen i karlstad 1972. (- - - Vi tackar oss för det goda arbetet för det kommande - - -)


VANANS MAKT - NAKET - BLINDHETEN LEDER DE BLINDA - VANMAKTEN - TRO - BLINDAS KÄPP - FÖRPASSAT HINDREN FÖR FRIHET – FÖR DEMOKRATIN ATT STÅ UPPRÄTT
DET SOM INTE VAR MÖJLIGT ATT FATTA I GÅR ÄR MÖJLIGT ATT GÖRA I DAG
 

PIANO
- när 2000 är skrivet läggs vapnen ner - NATIONELLA ARMÉERNA - (det räcker att hålla tillbaka stamstriderna och folkmorden på vårt lilla klot – JORDEN - med en arme under FN’s flagg) - -
- - TA I ANA - STRAX FÅR VI VETA - han som vet allt -
VI - människan är VI - orädd och fri - förpassar blindheten - sopar undan utan begravning - VI FLYTTAR BERGET - - -
- UNGDOM = FRAMTID = ÅR 12



ÅR 12 – R = 1998
Göteborg 7 mars












Slut på affischtexten.

Jag fick disponera om texten och bilderna.
Som man kan läsa gjorde Robert affischen 1998.

Ett delsyfte med undersökningen var att finna ut om det var möjligt för Jesus att se till att han blev korsfäst just fredag på judarnas högtid.


 
Sidutfyllnadsbild.
Robert har gjort flera rent dokumentära emaljmålningar.
Här har han använt fotot över i engagemanget mot kärnkraft.

 


P.S. I bokens appendix finns en förklaring till ett stycke i texten. Jag har tagit in hemsidetext där Robert skriver: "Senare, vid tidpunkten då femton skulpturer kördes till soptippen i Karlstad...". (Texten och bilden finns på min länk med mera kring Robert.)
Roberts avsikt var att filma folks reaktioner på skulpturerna, och att han genom filmen skulle presentera sin forskning i människan på Alternativa Forumet vid FN:s Miljökonferens. Sedan skulpturerna kördes på tippen hade han ingen film, och som man kan läsa fick han heller inte tala där.
Förklaringen från bokens appendix:

Det är skulpturerna som kördes på tippen Robert hänsyftar till när han i affischen Manipulation... (sidan 36) skriver om att ”gräva där hunden var begraven i Sandgrundsparken”.
 
Jag har gått lite närmre in på detta i ett häfte jag gav ut på tolvårsdagen för Roberts bortgång. I det finns 1½ sida med förklaringar.


 

Boken Robert Jäppinens texter

 


Torger Berstad | www.lanterna.nu