Roberts
presentation från hemsidan KUCKELIKU:
|
|
|
Robert Jäppinen, född 1924.
Jag räknar mig som forskare från 1927 till 1972, då det var
slutförd (grundforskning)
Från 1941 medveten forskning - människans rädsla - frihet - samhälle -
kort sagt kommunikation - metoden: tjuvlyssna mig fram till kunskap -
hemlighålla min syssla (metoden den samma som jag använde som barn -
”låtsas sova” ).
Som första steg från 1927 var följande: iakttagande av det förbjudna, som
de vuxna tror är farligt för barnets liv och växande - (nyfikenheten leder
till kunskap och frihet till insikt (sikten inombords)) |
- exempel bland dom första minnen från denna tid är en dröm: tjuvlyssnar,
låtsas sova - upptäcker ett levande blodigt grishuvud som säger: akta - om
du skriker så får dom reda på att du tjuvlyssnar - nyfikenheten var större
än rädslan för det blodiga grishuvudet
- det andra steget - två år senare - 1929 - (tiden för nattliga
arresteringar i Sovjet - maktens medvetna metod att sätta skräck på folket
- de vuxna): barnet tjuvlyssnar nattetid
dagen därpå - ensam i rummet, gungande på sin gunghäst, de uttalade orden:
- ”pappa är stor och är rädd, jag är liten och är inte rädd” - följden av
detta uttalande blev en fråga som manifesterar sig i handling under samma
dag: samtliga vuxna han möter ser han i ögonen - samtliga vuxna vände
blicken och avslöjade sin rädsla utan att tro sig vara avslöjade.......
Steg vid tolv års ålder - minnessatser: - ”haren är inte rädd för en annan
hare - människan är rädd för en annan människa” - ”människan är som
grisen: äter vad som helst” (iakttagelse gjord vid utfodring av grisar -
jämförelsen avser människans okritiska anammande av vad hon hör - exempel
skvaller)
- 1941 - iakttagelserna av kriget och erfarenheten på bara kroppen
(kort vistelse i koncentrationsläger och flykten) aktualiserar
tidigare gjorda iakttagelser och tvingar fram nödvändigheten: - - En
kontinuerlig iakttagelse av allt som sker globalt - totaliteten |
|
ständigt framför ögonen - avlyssnande med båda
fötterna stadigt på jorden - kritiskt provande varje slutsats
i det väsentliga närvarandet
- 1957 - - prover hållbarheten i den samlade insikten - från denna tid
prövas varje iakttagelse inte bara intellektuellt utan bokstavligen
kroppsligt för att finna det möjliga och inte eftersträva det omöjliga
- DAGEN FÖR FÖRENADE NATIONERNAS MILJÖKONFERENS I STOCKHOLM 1972 VAR JAG
BEREDD ATT LÄGGA FRAM MITT FORSKNINGSRESULTAT
- - det visade sig vara omöjligt beroende på oförmåga i samtidens tillstånd
(medvetande-tillståndet)
- nu, 26 år senare, bör det vara möjligt att tränga genom muren - så jag
går nu på Internet med dialoger från 71 år tillbaka - den första dialogen,
grishuvudets varningstilltal: ”akta dig....” |
På nästa sida finns detta:
|
|
Text och bild från överst på
KUCKELIKU-EVIG: |
|
Götaplatsen 7 mars 1998 kl.16.00: Dekorerar Poseidon med 99 röda
rosor.
Ny start - året är 2002 - namnet: KUCKELIKU-EVIG.
Bilden bredvid - museitrappan 1969:
Håller jorden i min högra hand och samtidigt sitter jag på den - (Av
vuxna uppfattades satsen som en symbolisk fantasi - med ungdomarna
mellan tolv och fjorton, femton var kommunikationen konkret - ej
symbolisk) - och i dag, 1 januari 2002, har jag alltsammans i min hand
och ingen annan har någonting -
ännu
- strax kommer ändring
- Vidskepelsen blåser vi bort till det förgångna - -
|